Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 1. Bostäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252 KÄRL.
Ofta omtalas erateres. Ordet, af grekisk upprinnelse, betecknade
från början ett kärl, i hvilket man tillblandade vinet. En grekisk kratär
borde derföre vara temligen stor, men det är icke nödvändigt att de
kärl, hvilka man under medeltiden gaf detta namn, voro af samma
beskaffenhet. De bevarade medeltidskärl, hvilka arkeologerne tillägga
detta namn, skulle vi på nutidens svenska helst kalla skålar. Crater
är således ungefär detsamma som ciphus (på äldre latin scyphus) och
de kärl, som en urkund af år 1283 kallar scale argentee, silfverskålar.
En urkund af år 1350 berättigar oss att i detta sammanhang upptaga
ett kärl kalladt bolle, på latin bulla. År 1285 omtalas en ’cifus af silfver
underbart gjord’ samt en annan ’som Hildebrand förfärdigat’, år 1319
en ’cifus af silfver af ryskt arbete’ (de opere Ruthenorum), år 1368
omtalas en ’cifus med silfverfot — måhända detsamma som år 1330 kallas
fotakar — samt ’djupa cyfi af förgyldt silfver’, år 1444 omtalas två
breda crateres af silfver, tolf crateres af silfver, hvar på en mark lödig,
en stor cifus af silfver, en cifus af alabaster, fattad i silfver, en cifus
af trä öfverdragen med silfver, allt tillhörigt erkebiskop Nils i Uppsala, 1
år 1484 två silfverbollar.
Till denna grupp af kärl få vi hänföra dem, som förut omtalats,
hörande till fynden från Elfkarleby socken i Uppland och Dune i
Dalhems socken på Gotland. Några prof lemnas i fig. 58—62.
Medeltidens vexlande terminologi nöjde sig icke med de ofvan
uppräknade namnen. Ännu tre måste vi anteckna, nämligen hanap,
lanx och scutellum.
Ursprunget till ordet hanap är nu obekant, men dess betydelse är
fullkomligt säker. Fransmannen Wilars de Honecort, som lefde på
1200-talet, har efterlemnat ett album med skizzer, som utgifvits i Frank-
Fig. 58. Originalet, funnet i Uppland, förvaras i Statens Historiska Museum.
1000-talet.
1 Denna uppräkning visar, att man den tiden gjorde någon skilnad mellan crater
och cifus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
