Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 2. Tjenare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 GÅRDSFOGDE. TRÄDGÅRDSKARL. OXKARL. MJÖLKEDEJA M. FL.
varor. Vi hafva nu att vända oss till dem, som hade sitt arbete utom
hus, men inom gården.
Bland dem intager gårdsfogden ett framstående rum. När han
antogs, skulle han svärja husbonden följande ed: »jag lofvar Gud, jungfru
Maria, sankt Peder, sankt Paval och Eder lydnad, huldskap och trogen
tjenst så länge jag är i detta embetet och Edert bröd, så vare mig Gud
huld, sankt Peter, sankt Paval och alla helgon och de helgedomar, på
hvilka jag håller min hand, amen.» Eden rättade sig, hvad de åkallade
helgonen beträffar, efter omständigheterna: apostlarne Petrus och Paulus
voro Linköpings domkyrkas skyddshelgon. Andre husbönder hade andra
favorithelgon, hvilka i de underlydandes eder åkallades.
Gårdsfogden styrde det yttre hushållet. Han hade reda på huru
många hjon funnos i husbondens bröd. Han stadde allt legofolk och
alle ’embetsmän’ (handverkare), gaf dem lön och erforderliga redskap,
kontrollerade deras arbete och straffade der sådant behöfdes. Han hadc
tillsyn öfver gårdens byggningar, särskildt taken, så att husen ej skulle
ruttna ned. Han hade hand öfver alla gårdens inventarier, förestod
gårdens slagteri, sörjde för att det linne och vadmal fanns, som ingick
i folkets aflöning, mäntade om hösten två oxhudar, barkade sex
oxhudar och sex kohudar till gårdens behof och såg till att skodon af dem
gjordes under sommaren — under annan årstid fick skomakaren ej
arbeta för gårdens räkning. Äfven utom gården sträckte sig denne
förtroendemans verksamhet. Han bortarrenderade den jord, som ej brukades
för gårdens eget behof och såg till att arbetet sköttes på gårdens åker
och äng, i hvilket alle gårdens tjenare, 1 hvad uppdrag de i öfrigt hade,
voro skyldige att efter tillsägelse deltaga. Han skulle se till att afrad
och andra inkomster från underlydande gårdar inkördes i tid. 2 Om
gårdsfogdens aflöning har jag icke funnit några uppgifter.
Gårdsfogden hade till biträde en gårdsskrifvare, som i lön
uppbar sex mark.
Till tjenare och embetsmän i den yttre gården hafva vi att räkna
trädgårdskarlen och humlegårdsmannen, den senare aflönad med
fem mark, stallsvennen (redan omtalad), oxkarlen, som hade sex marks
lön, svingårdskarlen (som nyss nämndes), fäkonan eller mjölkdejan,
mjölnaren, sågmästaren, smeden, tegelslagaren och murmästaren.
Oxkarlen skötte icke endast fähuset, utan äfven stallet. Om
sommarecn, då hästarne voro på bete, sysselsatte han sig med att rensa
tegel i tegelladan.
Mjölkedejan skötte, såsom titeln angifver, mjölkningen och gjorde
smör, för hvilket hon afgaf räkenskap en gång i veckan inför fogden.
1 Undantagne voro endast sillfiskarne.
2 Biskopens gårdsfogde hade äfven rätt att om lördagarne infinna sig i domkapitlets
sammanträden, för att uppbära biskopens sakören.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
