Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 2. Tjenare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDLIGE TJENARE. 271
tjenstepersonal användes latinska språket, när talet är om dessa tre
tjenstemän, för de öfrige användes modersmålet.
Mången förnäm man eller qvinna var angelägen att få messan läst
i sitt hem och hade derföre de för gudstjenstens firande erforderliga
föremålen. För att få hålla gudstjenst i hemmet erfordrades biskoplig
tillåtelse. I dessa fall torde det hafva varit sockenpresten, som läste
messan hos herremannen. Men förnäme lekmän och fruar kunde hafva
egne kapellaner, hvilke voro till nytta icke blott för gudstjensten, utan
ock för de skrifgöromål, som förekommo i stormännens hus. Hr Matts
Kettilmundsson hade vid sitt frånfälle fem kapellaner, k. Magnus Eriksson
hade år 1347 icke mindre än tjugo, som kallas hos clerici familiares
domestici. Antagligen hade konungen utan vidare rätt att hålla egne
prestmän; för andre lekmän synes påfligt tillstånd hafva behöfts.
Tjenarne i ett stort hushåll voro således ganska månge och af
olika grad. Vigten af deras tjenst kan naturligtvis mätas efter den lön
de uppburo, men dess värre saknas i redogörelsen för biskop Brasks
tjenstepersonal, som är lagd till grund för föregående framställning,
systematiska uppgifter om Blönerna; för somlige finnes aflöningen
angifven, för andre icke, och lönen gick icke ut endast i penningar, utan
ock i kläder. Dessutom förekommer någon olikhet i uppgift rörande lönens
storlek i den detaljerade redogörelsen för tjenstemännen och i den
inledande registerartade öfversigten af personalen, en olikhet som kan
bero på förändring i lönens Storlek. För att icke leda öfver till det
fält, der gissningarna hafva fritt spelrum, meddelar jag här ur registret
en rangskala för de tjenare, hvilkas löner äro angifna.
12 mark. 10 mark. 6 mark. 5 mark. 4 mark.
väpnare kock portanär fiskare mjölkdeja.
skyttar spelman dukesven skälsman
fodermarsk stallsven oxkarl
sventjenare gårdsskrifvare
barberare
Fodermarsken var således jämngod med väpnarne och skyttarne;
förmodligen togs han bland dem. Kocken kan här icke betyda
kökemästaren, ty denne hade mycket mera att säga än stallsvennen och en
sventjenare. Portanären är förut ej omtalad; han var den, som hade
tillsyn öfver ytterporten till gården och skulle förmedla tillträdet till
denne. Hans uppgift var visserligen maktpåliggande, men vi kunna
hafva rätt att undra på att han och oxkarlen stodo lika högt som den
skrifkunnige gårdsskrifvaren.
På latin kallas i våre urkunder, särskildt under medeltidens förre
del, samtlige tjenare familia. Mot medeltidens slut kallades de
förnämligare tjenarne hofmän. Peder svart säger i sin krönika, att
biskop Brask hade i sin tjenst fyratio hofmän. Vid samma tid omtalas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
