Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 3. Drägt och smycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292 HÄTTAN.
mössa. Hättan, som omslöt axlar, hals och hufvud, gick upp i en spets,
som kallades strut (Vadstena klosterreglor) — namnet stämmer väl
öfverens med den betydelse, som ordet strut ännu har. I nuvarande
tid förekommer upptill, i synnerhet på reskappor, en ytterst strutformad
påse, som i händelse af regnväder eller storm kan dragas öfver
hufvudet. Sådant förekom nog äfven under medeltiden, men regeln synes
då hafva varit, att hättan eller kapuchonen var ett särskildt plagg, som
omslöt axlarne och träddes på hufvudet, när man så ville, annars hängde
ned på ryggen. Till regeln sluter jag af de många uttalandena i
urkunderne, hvilka nämna capucium som ett plagg vid sidan af andra.
I Peder Iversens anteckningar från åren 1266—1537, tryckta i Rördams
Historiske kildeskrifter del 1, heter det s. 271: ’Vid samma tid [nämligen
år 1307] började Danskarne först använda en hufvudbeklädnad, som
kallades kaphetter, hvilka täckte icke blott hufvudet, utan äfven
omslöto bröstet’. Namnet torde få anses pleonastiskt, ty kap (det tyska kappe)
och hätta beteckna sannolikt
samma sak. Pleonasmen i uttrycket,
hvilken består i föreningen af ett
tyskt och ett nordiskt ord, antyder,
att det nya modet var kommet från
Tyskland. I Sverige funnos dock
hättor tidigare. Redan år 1283
omtalas en ’tunica’ jämte ’sorcocium’
och ’capucium’, år 1299 omtalas
i en urkund tre ’caputia’. Vid
pass år 1300 (DS nr 1741) en
86. 1100-talet. ’tunica’ och ett ’caputium’, hvilket
senare var fodradt med mårdskinn,
ett ’collobium’ med sitt ’capucium’. Uttrycket »med sitt ’capucium’»
synes antyda en mycket nära förbindelse mellan hättan och det andra
ifrågavarande plagget, men det behöfver icke innebära, att hättan var
fastsömmad vid kollobiet, 1 — hättan kan hafva varit gjord af samma
tyg, och derigenom stått i visst närmare samband med kollobiet. Att
vi äfven när ’med’ användes få tänka på två skilda plagg framgår
otvetydigt af en urkund från år 1325 (DS nr 2,500), hvilken talar om en
blå tabard med två hättor (cum duobus capuciis) — två hättor kunde
icke hafva sutit på samma plagg. Först under 1300-talet synes hättan
hafva blifvit vanlig i Sverige, hvilket stämmer väl samman med den
danska uppgiften. År 1312 skänktes till en person ett ’capucium’, hvilket
således måste hafva varit ett plagg för sig. Hättan kunde, för öfrigt,
Fig. 86. Efter ett i Riksarkivet förvaradt sigill, hängande under ett odateradt
bref. Jarl Birger dog år 1202.
1 Jfr DS nr 2500 (år 1331): tabardum meum blauium cum duobus capuciis et
tunica.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
