Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 3. Drägt och smycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KRIGISKA DRÄGTEN. 311
För den allmänna meningen står medeltiden ännu i dag som en
väpnad tid. Denna uppfattning saknar visserligen icke berättigande.
Under medeltiden betydde vapnen vida mera för menige man än de
göra nu, ty under medeltiden fanns icke den nu införda skillnaden
mellan civile, de vanlige medborgarne, och militäre, en särskild grupp
menniskor, som i främsta rummet hade till uppgift att sköta landets
och ordningens försvar. Under medeltiden var skyldigheten att deltaga
i försvaret, ja äfven i anfall mot andra
makter, hvar mans. Särskildt de, af
hvilke man så godt som från medeltidens
begynnelse väntade det kraftigaste
deltagandet i krigiska företag, af de
beridne, behöfde derföre äfven under fredens
dagar göra sig duglige för krigets värf.
Men om således denna uppfattning
icke saknar berättigande, så måste vi
deremot fullständigt underkänna den ännu
allmänt gängse uppfattningen af
medeltidsbeväpningens art. De fleste hafva
det klart för sig, att de högättade
krigarne ända från medeltidens begynnelse
voro iklädde jernharnesk från hjessan
till fotabjellet. Men en sådan rustning
tillhör endast medeltidens slutperiod,
såsom jag i det följande skall visa.
Närmast vill jag, liksom jag nyss gjort med
afseende på männens fredliga drägt,
lemna en redogörelse för hvar särskild
del af den FÖR ÖRLIG OCH KRIGISKE LE-
KAR AFSEDDA DRÄGTENX.
Äfven i detta fall finna vi i
urgunderne hvarjehanda namn för de olika
delarne af den krigiska beklädnaden,
& 5
2; — S n
. S2 7 ” AN
.i U Sg — ISrSSU S
/11. her A —.
. BRBA hel ——.; d
a 14l. ffi 11. he . ; SS
V. il sH
1 8;;
a 5 Ä ..
—. - — =-— g
S - p n 2 51 —- .
. . fs = Ef TIESI 7 7; S g ad pl; i Hl f 1 ;
men i de flesta fall äro namnen icke yjI 1 TNII HAD
beledsagade af nödiga upplysningar om
deras rätta förstånd: de, för hvilkes
räkning urkunderne skrefvos, kände väl till alle desse termer och behöfde
derföre icke några förklarande tillägg. Egendomligt är, att vi för
kännedomen om 1300-talets vapen finna många vigtiga upplysningar i
ett arbete af så fredlig natur som den heliga Birgittas uppenbarelser.
Hennes förkärlek för ett bildrikt språk och hennes framhallande af lifvet
som en kamp mot de onda makterna i verlden gåfvo henne ofta nog
anledning att tala om vapen.
Fig. 119. Efter skulpterad bild i Vadstena klosterkyrka.
119. 11400-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
