Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 3. Drägt och smycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 VAPEN TILL FÖRSVAR.
Vapnen voro af två slag, till skydd eller till anfall. De förre, till
hvilka jag nu vill i främsta rummet rikta uppmärksamheten, kallades
med särskildt namn värjor, hvilket ord således från början hade en
helt annan betydelse än nu. 1
Nutidens krigare äro i allmänhet illa lottade med afseende på
försvarsvapnen, till skydd mot hugg, slag, stötar och skott hafva de föga
annat än hvad man bär i det dagliga lifvet; ’uniformen’ består helt
enkelt af tjockt tyg. Den antika verlden använde försvarsvapen af
p
R
-
ťSS
pUN0
; g. S S
120. 1400-talet.
metall. De germanska folken och medeltiden ärfde förkärleken till dessa
af det romerska riket. Men det var icke från början de store,
sammanhängande metallplåtarne, som Germaner och medeltiden upptogo, utan
Fig. 120. Från St. Jörans-gruppen i Statens Historiska Museum af år 1489.
1 Värja togs dock redan under medeltiden stundom i den vidsträcktare
betydelsen af vapen i allmänhet, t. ex. när det i en af rimkrönikans fortsättningar
heter
gläffuiar, piil, byssor och andra wärya.
Spjut, pilar och bössor voro dock afsedda i främsta rummet för anfallet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
