Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 3. Drägt och smycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRYNJA. MUZA.
PANZERE.
321
man nu — om med skäl, vill jag lemna derhän — den skilnaden, 1
att den med påsydde metallringar eller naglade läderribbor stärkte
kjorteln kallades broigne o. s. v., deremot
den af jernringar, som voro häktade i
hvarandre, halsberc.
I vår medeltids urkunder förekomma
namnen brynja, muza och panzere. Någon
konstant skilnad i betydelse mellan de
tre orden har jag icke kunnat upptäcka.
»Brynjan består, säger den hel. Birgitta 2 i
hennes utförliga berättelse om en
riddares utrustning, af månge jernringar;
hon skimrar som guld, är stark som stål
och jern». Guldskimmer torde dock hafva
varit mindre vanligt, jernringarne borde
hafva en mattare glans. Också heter det
i Rimkrönikorna t. ex.
mången luckt brynja blek
vard färgad med mannablod röd
och
man såg der mången brynja hvit.
I fru Birgittas språk betecknar sålunda
brynja just det, som i utlandet icke skulle
kallas brynja. Att någon skilnad ej fanns
mellan brynja och muza framgår af
sådana uttryck som Helsingelagens ’brynja
eller muza’.3 ÖOrdet muza står i
sammanhang med det tyska mus, som betyder
maska i ett nät, men äfven jernring i en
brynja, hvilken också kallas museisen. Att
pansar var detsamma som brynja och muza
framgår af sådana uttryck som fru
Birgittas ’brynja eller panzare’ och
Södermannalagens ’muza eller panzere’.4 Ördet
è E
nl
—
nj —
g
d9.
Fr 7;
a 7. 44// 4ll. ; # 17;
A BEAN N
1
l
1 ——
; ç⚔
— Commuii m
E LINDSTRÖM SC. =7 2 1
132. Början af 1500-talet.
Fig. 132. Efter skulpterad bild i ett altarskåp, som tillhört Sånga kyrka i
Angermanland och nu tillhör Statens Historiska Museum.
1 Jfr t. ex. Schultz, anf. arb. del 2 sid. 26 f., Demay Le costume au moyen åge
d’après les sceaux s. 111. — Mitt tvifvel rörande giltigheten af den nu allmänt
antagna terminologien grundar sig derpå, att skiljaktigheterna mellan det ena
och det andra icke stå i minsta sammanhang med namnen.
Halsberg betyder
något som skyddar halsen, således en hätta; det kunde sedan lätt komma att
beteckna hela det plagg, af hvilket hättan var en del, men om jernringar säger
namnet alls intet.
2 Uppenbarelserna del 3 s. 373—389 (Klemmings upplaga).
3 Tingmålabalken kap. 14.
(maculis ferreis contexta).
Ducange öfversätter också muza med ringbrynja
4 Uppenbarelserna del 3 s. 373—389; Södermannalagens tillägg 2 (Schlyters upp-
laga s. 190).
Hildebrand, Stveriges Medeltid 2.
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
