Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 3. Drägt och smycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJELMEN. 335
än i fig. 154. Hjelmtäcket hänger nu ned från hjelmen i två uddige,
lätt fladdrande flikar, på hjelmtäcket hvilar ej sällan en sammanvirad
krans och från denne uppstiger hjelmprydnaden, hvilken ej längre
ikläder sig så månge vexlande former som under början och midten af
151. 1300-talet.
1300-talet. Hjelmprydnaden stod numera
vanligen i närmare sammanhang med
den heraldiska framställningen i skölden.
Halsstycket under hjelmens
framspringande del var rörligt. Det
öppnades, när hjelmen skulle sättas på
hufvudet eller tagas af.
I medeltidssvenskan hette hjelmen
hjalmber eller hjælmber, öppningarna
framför ögonen kallades hiælmboror.
Man ’band hjelmen på sitt hufvud’, man
’band af sin hjelm’. I dikten om
Fredrik af Normandie omtalas en hjelm,
som var ’hvit och hård’. För öfrigt
omtalas stäkahjælmber och
torneieshjælmber, som användes vid ridderlige lekar,
och örlighishiælmber, som brukades när
det var strid på alvar.
Fig. 15/1. Efter originalsigill i Riksarkivet.
Fig. 152. Efter grafhäll i Skanörs kyrka; hvilken bevarar minnet af Didrik
Brandt från Campen.
Fig. 153. Efter en figur i Viollet-le-Ducs Dictionnaire du mobilier français.
Fig. 154. Efter snidadt original i Statens Historiska Museum (från Sigtuna
dominikanerkyrka).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
