Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 4. Allvarliga sysselsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4“. Allvarliga sysselsättningar.
innehåll: De store egendomarne. — Krigisk öfning. — Embeten.
Jordbesittning var af gammalt vilkoret för fullständigt
medborgareskap i vårt land. De store i landet hade aldrig kunnat vinna den
betydelse de egde, derest de icke hade haft jordagods och ganska
betydliga sådana. Af jordens afkastning voro de beroende för att kunna
existera, för att utveckla den prakt, som medeltidens vanor kräfde, för
att tjena fosterlandet, hvilket den tiden icke alltid gaf lön för den
tjenst det fordrade. I vissa fall blef dock lön gifven i form af en
förläning. Om sådana var enhvar angelägen; de egna godsen voro eller
ansågos åtminstone vara otillräckliga.
Försök har ännu icke blifvit gjordt att af de spridda uppgifterna
i de till oss bevarade urkunderne möjliggöra en föreställning om de
stora jordagodsens fördelning på de olika stormannaätterna. Bref om
arfskiften, morgongåfvor eller gåfvor i allmänhet lemna hvarjehanda
upplysningar om de stora godskomplex, som kunde vara förenade på
en mans hand. Af dem framgår det vigtiga faktum, att en stormans
gods ingalunda alltid förekommo i en och samme landsdel, utan i ganska
vidt från hvarandra liggande delar af riket, t. ex. i Uppland och i
Kalmartrakten. Denna omständighet var af ganska stor politisk
betydelse, ty detta stormännens uppgående i de olika orternas intressen
bidrog i väsentlig mon till höjande af känslan af rikets enhet på
bekostnad af den tidigare lokalpatriotismen. Hela stormannaväsendet
verkade för öfrigt, såsom redan påvisats, i samma riktning — stormännen
från landets olika delar slutna kring den gemensamme konungen
representerade enhetstanken och enhetssträfvandena.
Liksom ifvern att skaffa sig gifvande förläningar var stor och
framkallade afundsjuka och tvistigheter mellan stormännen, så var man ock
med all makt angelägen om att skaffa sig stora gods. Mot en och
annan storman har detta begär framhållits med klandrande uttalanden;
det är helt naturligt, att förvärfsbegäret i detta afseende skulle vara
större hos en än hos en annan, men detta drag karakteriserar hela
stormannaklassen.
Utan tvifvel har detta begär att samla egendomar i väsentlig mon
bidragit till att framkalla de många äktenskapsförbindelserna: hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
