Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 4. Allvarliga sysselsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÅNGA GODS I OLIKA DELAR AF LANDET. 433
någon blifvit enkling, gifte han i allmänhet ganska snart om sig, och
han gjorde detta, om förhållandena voro sådana, en tredje, en Herde
gång. Betydelsen häraf var stor icke allenast för det stegrade
egendomsförvärfvet, utan ock i andra afseenden. Ett giftermål mellan två
medlemmar af stormannaätter var liksom en allians af sjelfva ätterna
— giftermål framkallade under den hedna tiden och medeltiden sådana
alliansförhållanden inom alla lager af samhället —, och dessa
ättförbindelser kommo derigenom att spela en vigtig roll i politiken.
Några exempel på jordegendomars förening på en mans hand och
utskiftning bland slägtingar kunna förtjena att anföras. Vissa af dem
äro ock egnade att visa jordens styckning.
En prestman i Linköping skänkte år 1215 till domkyrkan i nämnde
stad en gård Arlogha i Vist, från hvilken dock afsöndrades tvänne
torp, Apaldaas och Haghan, hvilka lemnades åt tvänne tjenare; i
ersättning för de två torpen fick domkyrkan en qvarnplats på ett annat
ställe. Testamentet uppräknar en myckenhet andra gåfvor. På det
dessa skulle så mycket hastigare kunna utdelas, föreskrifves till sist,
att en annan testamentsgifvarens gård, Örraryd, skulle pantsättas till
en viss summa. Han skulle, sedan lånet blifvit inbetaladt, tillfalla
testators slägtingar.
Med bifall af man och tvänne döttrar skänker Elin, den yngre k.
Sverkers dotter, år 1240 till Mariaklostret i Alvastra godset Gum på
Kinnekulle och godset Torp på Visingsö, båda godsen till henne
komna genom arf.
Svantepolk Knutsson, en af Östergötlands myndigaste män, skänkte
år 1256 till Vreta kloster, när tvänne hans döttrar der intogos såsom
nunnor, fem större och mindre egendomar på Öland och en Delägen i i
Kinda härad. Fem år senare skänkte hans maka till klosterbrödorne i i
Alvastra ej mindre än trenne gårdar inom Adelöfs socken, således i
gränstrakterna mellan Östergötland och Småland.
När Estrid Nilsdotter år 1262 ingick som nunna i Börringe kloster
i Skåne, skänkte hon till detta alla sina gods i Skåne äfvensom Salby
ooh Asum på Seland samt till sankt Claras kloster i Roskilde gårdarne
Kalslunde och Göterleuæ på Seland.
Lagman Hölde i Vermland och hans maka skänkte år 1268 till
Riseberga kloster icke mindre än tio egendomar i Vermland, hvarjämte
till enskilda personer bortgåfvos sex egendomar, af hvilke en skulle
delas mellan två personer.
Bengt Magnusson, som tidigare gifvit sin hustru i morgongåfva
två gods, Bro och Hälleby, lemnar henne år 1269 i byte mot dem
godsen Brunneby och Linkelösa. Bro skänker han, för att vinna
syndernas förlåtelse, till nunnorna i Vreta kloster, Hälleby åter skall
säljas till betalande af hans timliga skulder i öfre Sverige, två gårdar
i Tjust skulle säljas till betalande af hans skulder i BÖstergotland ;
Hildebrand, Sveriges Medeltid 2. 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
