Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 4. Allvarliga sysselsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462 FRU MÄTTAS BREF.
endast vill påminna om henne. Deremot vill jag här framhålla ett
exempel från slutet af medeltiden.
Fru Mätta Ivarsdotter, af dansk ätt, var gift först med en norrman
hr Anders von Bergen, sedan med en annan, ännu mårkligare norrman,
hr Knut Alfsson, hvilken jämte de svenske riksföreståndarne gjorde
gemensam sak mot den för Sverige och Norge tryckande unionen. Han
fann en blodig död den 18 augusti 1502. Fru Mätta blef sedermera
förlofvad och gift med riksföreståndaren hr Svante Nilsson. I det s. k.
Sturearkivet, som nu förvaras i Köpenhamn, förekomm några bref
från fru Mätta till hr Svante, hvilka äro så karakteristiska, att några
prof förtjena att här meddelas.
Under förlofningstiden skref fru Mätta följande:
»Min ödmjuka trogna hjertans kärlighet till eder värdighet nu och
alltid kärligen sänd med Gud. Allra käraste gode vän, denne drängen
kom hit eill Örebro till mig söndagen näst efter sankt Eriks dag och
var jag ganska svårligen fraktande. att han skulle hafva någon annan
hastelig tidende än han hade, och när jag såg, att han hade bref från
Per Månsson, gjorde jag det på eder tröst att jag bröt brefven och såg
dem öfver. År det som han säger, då undrar mig storligen, att hr
electus 1 icke har sändt eder bud derom, och säger han, att den unge2
konungen ligger i Kalmar sund med svår makt och den gamle konungen
skulle ligga i Avaskär med svår makt på sin sida. Allra käraste gode
vän, derföre är det ganska rådligt, att I icke gifven er till Finland eller
sänder bort för mycket af folket, om i sanning så är som ryktet går,
så att hr electus och den landsänden måtte med hast 1få undsättning,
såsom I viljen hafva den landsänden förvarad till. Men fullkomligen
är det min tro, att Per Månsson icke sett Kalmar stad sedan I voren
der nere. Sade ock drängen för mig, att bönderne icke vilie göra någon
undsättning annat än med det villkor, att de skulle gå man ur huset
och slå hvar hofman [frälseman] ihjäl som de finna. Men de som föra
sådana rykten bland bönderne, borde derföre hafva stora straff, och
drista bönderne i den måttan, så göra de icke väl mot Sveriges rike.
Allra käraste gode vän, I skolen ock snarligen få min skrifvelse med
Vallen [?] om alla ärenden, men löpa några skepp ut förr än han kommer
fram, glömmen då icke det hermelin och de utskurne bogar, som I talen
om. Härmed befallande er värdighet åt den allsmäktige Guden och
den helga trefaldigheten. Skrifvet på Örebro söndagen näst efter sankt
Eriks dag anno etc. 1500.
Mätta Ivarsdotter.»
Följande bref är också från förlofningstiden.
1 Den till biskop i Linköping valde, men ej vigde Hemming Gadd, som den tiden
belägrade Kalmar slott.
2 Med den gamle och den unge konungen menas k. Hans och k. Kristiern II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
