Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 5. Nöjen och njutningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAT OCH DRYCK. 473
man och en qvinna, som stå eller sitta tillsammans eller smeka
hvarandra inom ett trädgårdslandskap. På ett af de vid Dune på Gotland
funna silfverfaten förekommer en sådan scen graverad inom midtdelen
(jfr fig. 381). ;
Aptiten synes under medeltiden hafva varit synnerligen god. I
den förut omtalade boken, i hvilken biskop Hans Brasks sekreterare
Spigelberg gjort en mängd anteckningar, finnas äfven uppgifter rörande
kosthållet, hvilka äro af stort intresse, äfven om de icke i allt äro klara;
särskildt saknas uppgifter om det antal personer, för hvilka uppgifna
qvantiteter af mat voro beräknade. Så finnes, omedelbart efter några
uppgifter om gästabudsrätter, följande uppräkning:
»Till stora borgarestufvan. 10 kakulägen och 10 [portioner] smör, 1
15 skinkor, 8 tungor, 8 [rökta] mätister, 4 jufver, vidare på hvart fat
med skinkan ett Dringstycke g gammalt kött, ett stycke nyrökt kokött
och fårkött, ett stycke saltgrönt, ett stycke färskt kokött, ett gammalt
höns sudet tillsammans med grofmaten, en fjerding af en gås och senap
på saltser på hvart fat.
Till lilla borgarestufvan. 10 skinkor, 7 kakulägen och 7 smör.
Till bakarestufvan. 10 skinkor, 7 kakulägen och 7 smör.»
Får man anse, att hvar person hade sitt kakuläge och sin qvantitet
smör, skulle i stora borgarestufvan hafva funnits 10 personer, i den lilla
sju och lika många i bakarestufvan. Men huru lång tid all den
uppräknade maten skulle räcka, finnes icke antydt.
Det var undecrordnade personer, som vistades i de tre stufvorna
och der åto. Det är maten för herrskapets bord, som här särskildt
intresserar oss. Anteckningarna rörande denne äro af flerfaldig art. Så
t. ex. förekommer en rad uppgifter om söndagsmaten under årets olika
delar:
från början af året till fastelagen: kokött, gris, råstödil, höns eller
hare;
från påsk till pingst:2 råstödil, kokött, färskt eller saltgrönt, gris
eller höns eller foglar (hjerpar, orrhöns eller fjäderhöns);
från pingst till Pedersmessan (29 juni): lamkött, saltgrön råstödil,
saltgrönt kokött, unghöns, grisar eller saltgrön gås;
från slutet af juni till Mikaelsmessan: kokött, fårkött, saltgrön
råstödil, unghöns;
från slutet af september till Martini (11 november): gås.
från 11 november till fastlagen [antagligen menas här fastan före
jul]: färskt eller salt kokött, hare, höns.
Ur en annan serie af anteckningar, som är mycket rikare, må
följande meddelas:
1 Med kakuläge förstås den portion af bröd med tillbehör, som framlades åt
hvar person vid bordet.
2 Under den store fastlagen fick kött icke komma på bordet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
