Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 5. Nöjen och njutningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490 TORNEJ, DYST, BOHORD.
Liksom spjutet, undergingo äfven andra vapen, som buros
† af de dysterande, deras värjor eller försvarsvapen, hvarjehanda
förändringar just med afseende på de kraf, som dysten ställde.
Jag saknar anledning att här ingå på dessa förändringar, då
vi i Sverige icke kunna uppvisa några exempel. Den som
vill studera dessa förändringar, hvilka äro af stort intresse,
hänvisas till Viollet-le-Ducs redogörelser härför i den andre
delen af hans stora Dictionnaire du mobilier frangais.
Under väntan på det högtidliga tornej, som skulle utgöra
festens hufvudstycke, sysselsatte man sig äfven med bohord.
Liksom dystens upprinnelse ej kan uppvisas, då tvekampen
hör till de äldsta tider, i hvilka vapen användes — tvekampen
har ju äfven förekommit under så aflägsna tider, då man
kämpade mot hvarandra med stenar tagne från marken eller med
tillhyggen af hvad slag som helst, hvilka icke voro formade
till vapen — så går bohordet, hvilket ock är af en mycket
primitiv beskaffenhet till sitt väsende, om det ock, liksom
dysten, blef systematiseradt till en ridderlig lek, tillbaka till
en ouppvisbar upprinnelse.
Bohordet var en stridslek af helt annat slag. Ördet står
i sammanhang med hurt och betyder liksom detta ctt stötande.
»I bohordet tedo två fientliga skaror, så tätt sammanslutna som
möjligt, mot hvarandra, man stötte sköld mot sköld, knä mot
knä, häst mot häst, så att den svagare skaran blef kullriden
eller trängd tillbaka. Derpå vände skarorna tillbaka till de
ursprunglige platserne och man började på nytt. Efter den första
sammandrabbningen uppkommer ett allmänt trängande, till dess
den ena parten drifves bort från stridsfältet. Bohordet började
i traf, hvarigenom skaran höll sig tillsamman, först senare föll
]l man in i galopp och carrière; här fick stöten styrka genom
’D. tätheten hos den angripande skaran, i tvekampen vanns styrka
genom att länge rida i skarp carrière» 1 Denna skildring af
bohordet grundar sig på framställningarna hos medeltidens
skalder.
Under afbidan af den egentlige festen sysselsatte man sig
sålunda med dyst och bohord — man kunde i dem i förtid
förderfva sig, sina vapen och hästar. Kom man helskinnad
undan måste man helt visst varit ganska trött när den store
dagen tillstundade.
Fig. 386. Efter teckning hos Viollet-le-Duc.
1 Niedner, Das deutsche Turnier im XII und XIII Jahrhundert.
Viollet-le-Duc gifver en helt annan förklaring af bohordet. Det var,
sade han, ett låtsadt anfall på ett fäste eller palisaderadt verk.
Han yttrar sig i ytterlig korthet om denne stridslek och inlåter sig
386.
Dystspjut. icke på någre detaljer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
