Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 4. Heraldik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BJELKAR. 567
Bjelkarne af det ena och det andra slaget förekomma ensamme
eller i flertal, två eller tre. Af de ätter, som öfverleft medeltidens
slut, finnes en, som i nyare tid antog namnet Bjelke. Hon förde i sitt
vapen tvänne tvärbjelkar (fig. 470). ÅÄtten finnes ännu och för i sin
sköld, helt visst i öfverensstämmelse med seden under medeltiden, två
blå bjelkar i guldfält. Detta sköldemärke förekommer förste gången
år 1288, då det föres af riksrådet hr Ture Kettilsson.
En bjelke förde den ödkände Jösse Eriksson i sin sköld, enligt
intyg af den korstol han lät uppsätta i Vesterås domkyrka (nu i Statens
Historiska Museum) och grafstenen i Vadstena klosterkyrka. En bjelke
fördes äfven af en slägt, som lefde qvar då riddarhuset instiftades,
nämlingen slägten Ryning. Ett sigill af år 1353 tillhörigt ’Johan
Petersson dictus Ryning’ innehåller en sköld med en bjelke, prydd med en
bladranka.
Snedbjelkarne förekommo något tidigare än tvärbjelkarne.
Två snedbjelkar fördes af en ätt, af hvilken någre medlemmar buro
tillnamnet Läma.
Någon enstaka gång finna vi en tvärbjelke dekorerad, t. ex. med
fjäll (= rundade uddar) eller ett bladornament. Öftare finna vi
snedbjelken prydd med figurer, t. ex. en bjelke (parallel med sköldens
öfre kant), en sparre (år 1311) — jag kommer genast att tala om
sparrarne —, en krönt bröstbild (år 1344), en fisk (år 1338), en ros
(år 1310), två sparrar (år 1331), två gapande djurhufvud (år 1297), tre
sparrar (år 1340), tre gående änder (år 1285), tre liljor (år 1331), tre
rosor (år 1278), tre blad eller hjertan (år 1320), tre stjernor (år 1295).
En gång förekommer en bjelke som är täckt med blommor, ordnade i
tvänne rader (år 1272). Oftare förekomma bjelkar, som äro indelade i
qvadratiska rutor, man plägar kalla dem schackspelsrutade (förste
gången år 1293).
Schackspelsrutor förekomma äfven i ett fält af en sköld, vare sig
delad eller klufven.
Liksom gränslinien mellan tvänne fält kunde gå i zigzag, så funnos
ock bjelkar, hvilkes kantlinier gå i zigzag, således regelmessigt
utsändande uddar uppåt och nedåt (förste gången omkring år 1300), man
torde kunna kalla en sådan bjelke sågtandad.
Såväl tvär- som snedbjelkar förekomma täckte af andra heraldiska
figurer. En tvärbjelke förekommer år 1292 dragen tvärt öfver ett
upprätt lejon. I en sköld från år 1293 förekommer en snedbjelke från
höger, dock icke dragen från det öfre hörnet, snedt öfver ett hjorthorn.
I båda fallen torde vi hafva att se endast en förbindelse af olika
heraldiska figurer. I utlandet betecknade en snedbjelke, dragen öfver en
annan heraldisk figur, oäkta börd. Vi finna denna beteckning i en af
de sköldar, som omgifva dr. Blanche i hennes sigill (jfr fig. 421), i
den sköld, som tillhör hennes fader. Det finnes ingen anledning att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
