Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 4. Heraldik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
568 .- STOLPAR. SPARRAR.
antaga, att en sålunda dragen snedbjelke i den svenska medeltidens
heraldik haft en sådan betydelse.
En bjelke i lodrät ställning kallas i den nyare heraldiken en stolpe,
och namnet torde äfven för medeltiden kunna begagnas, om än i ett
sköldebref från år 1513 stolpar — såsom redan blifvit framhållet —
kallas bjelkar längs med skölden. En stolpe förekommer i en sköld af
år 1320 (fig. 473), men stolpen är ytterst sällsynt i vår medeltids sköldar.
Någon gång har stolpens öfre och undre hälfter olika färg (ett fall år
1351).
Vanlig är deremot sparren, bildad af tvänne mot hvarandra resta
snedbjelkar. Denna heraldiska figur torde redan under medeltiden hafva
kallats sparre, eftersom en af de ätter, som förde detta sköldemärke, i
nyare tid antog namnet Sparre. En sparre förekommer förste gången i en
sköld af år 1290, men är i denne beledsagad af tre bifigurer. En sparre
utan bifigurer (fig. 474) förekommer förste gången år 1296. Sparren
förekommer i regeln utan prydnader, dock finnas i en sköld af år 1295
fem rosor på en sparre, Hr Nils Abjörnsson, hvilken tillhörde den ätt,
som sedermera antog namnet Sparre, för i sin sköld åren 1321 och 1335
en sparre omgifven af tre rosor, men i en annan sköld af det senare
året för han en sparre utan dessa bitecken. I detta fall synas således
rosorna hafva varit endast tillfälliga bitecken. Hans ättlingar förde i
sine sköldar enbart sparren.
Någon gång finner man i en sköld två sparrar, förste gången år
1317. Detta sköldemärke fördes af den äldre hr Sten Stures frände,
hr Nils Klasson till Vik.
Sparren tecknas i regeln med spetsen vänd uppåt. Dock
förekomma sparrar vände åt motsatt håll redan år 1300. Denna riktning
förefaller besynnerlig, då väl den vanlige sparren torde få sättas i
samband med de sparrar, som anbragtes på hus, för att uppbära
taket.
En annan af dessa elementära heraldiska figurer kallas spets. Vi
kunna beteckna denne som en liksidig triangel. Under detta namn
hafva flere figurer blifvit med orätt sammanförda. Jag har redan
omtalat de fall, då ett fält i en delad eller klufven sköld blifvit
snedskuren. Man har förr sagt, att i en sådan sköld finnes en spets, men
detta har berott på förbiseende af det verkliga förhållandet. Äfven
måste vi från hvad man nu förstår med spets undantaga en annan
heraldisk figur, hvilken icke är af lika elementär beskaffenhet som de i
detta sammanhang omtalade, utan återgifver ett verkligt föremål. Jag
menar en sådan s. k. spets från höger eller venster, som här är
återgifven fig. 476. Det namn, som medeltidsätten med detta vapen antog
i den nyare tiden, bevisar detta — namnet är Baner och figuren är
således ett tresidigt baner. En sköld af år 1360 är klufven och har
i det venstra fältet ett från venster utgående baner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
