Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 4. Heraldik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
576 LEJON.
kommer det någon gång äfven i senare tid, t. ex. i en sköld af år
1349 (fig. 496). Att denne form blef öfvergifven är lätt att fatta. Det
gående lejonet kunde icke beqvämligen afpassas efter den trianguläre
skölden. Sjelfve formen på skölden framkallade seden att teckna lejonet
upprätt, d. v. s. med kroppen upprätt, halsen något tillbakadragen, båda
framfötterne riktade mot det högra öfre hörnet, ena bakbenet gående
ned i sköldspetsen, det andra bakbenet riktadt framåt, svansen sirligt
lagd bakom ryggen. Svansen är försedd med en yfvig ändtofs. Längre
ned anbragtes, utan allt naturligt skäl, en andre tofs. Det är denne,
som, småningom utvecklad, i nyare tid gifvit upphof till den andre
svans, hvilken förekommer hos vissa regelbundet civiliserade heraldiska
lejon. Bålen är, i synnerhet nedåt, smärt, hufvudet jämförelsevis stort,
tassarne store med utspärrade klor.
Upprätta lejon förekomma i sigill utan sköld från år 1278, i sköld
från och med år 1308 (fig. 497). Skölden är ibland snedskuren. Sådan
var den sköld, som fördes af hr Tyrgils Knutsson. I flere sköldar se
vi det upprätta lejonet utan någon delning af skölden — att detta
beror på försummelse af gravören, är i vissa fall uppenbart. I
vapenboken i Bergshammars arkiv ses en sköld, som antagligen tillhör hr
Karl Ulfsson, den hel. fru Birgittas son, 1 hvilken sköld är snedskuren
från venster, det öfre fältet rödt, det nedre blått, öfver båda fälten står
ett upprätt lejon, guld. I hans sigill ses ingen snedlinie öfver skölden.
Fru Birgittas slägt hyste en hätsk förbittring mot k s. Magnus Erikssons
hjelpare hertig Bengt Algotsson. Dennes sigill visar i odelad sköld ett
upprätt lejon — alltså alldeles samma märke, som hr Karl Ulfssons
sköld har i hans sigill.
Ett upprätt lejon öfver tre snedbjelkar är, såsom vi redan sett,
utmärkande för den sköld, som fördes af de Folkungar, som bestego
Sveriges tron. Förste gången förekommer en sådan sköld år 1250, i
ett sigill, som tillhör Birger jarls förre gemål fru Ingeborg; i hennes
sköld saknar lejonet naturligtvis den krona, som de kongl.
medlemmarne af ätten tillade. Af detta vapenmärke äro exempel i tillräckligt
antal meddelade i det föregående, och det kunde vara nog att här
hänvisa till dem. För fullständighetens skuld må dock här ännu en gång
återgifvas den prydligaste af desse sköldar (fig. 498). Färgerne äro
äfven omtalade: fält blått, snedbjelkarne silfver, lejonet guld.
Lejonet förekommer i fördelade sköldar, t. ex. i det högra fältet
af en klufven sköld, med en tvärbjelke i det venstra fältet, förste
gången år 1282 (fig. 499), eller med snedbjelkar i detta fält, förste
gången strax efter midten af 1200-talet (fig. 500). I det här återgifna
exomplot (från år 1326) går svansen upp bakom lejonets rygg. I andra
fall har man, af undseende för utrymmet, låtit svansen gå ned mellan
1 Om denna bestämning jfr grefve F. U. Wrangels uppsats i Svenska
Autografsällskapets Tidskrift för år 1893.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
