Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 1. Krigsfolket och dess beväpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEDUNG. 617
En nyhet innehåller likväl den nyss anförde traktaten af år 1285
och en ganska vigtig nyhet: ledungslamen var nu årligen utgåendce och
blef sådan måhända just genom denne traktat. K. Magnus ladulås
var mäktig nog att förmå äfven Gutarne till eftergifter. Traktaten
gifver för öfrigt Gutarne en fördel, som för dem var vigtig nog,
nämligen rättighet att med sina varor segla till Karelen, hvarest
fientligheter mot det svenska väldet i Finland herskade. Det stod derföre
regeringen fritt att förbjuda all handel dit, då denne kunde stärka
Karelarnes motståndskraft.
Ledungen utgick sjöledes. Upplandslagen talar derföre med den
fordom rådande förkärleken till allitteration om ’lid och ledung, rodd
och redd’. Uttrycken äro identiska. Det är naturligt, att om än
uttrycket rodd här begagnas, ledungsskeppen icke sattes i fart endast med
åror, men att dessa farkoster verkligen voro sådana, att de kunde ros,
göres otvetydigt genom den betydelse, som namn för åra och årtull fingo
för de förhållanden, som stå i sammanhang med ledungen och
ledungslamen. Jämte dessa två ord — åra på fornsvenska ar, årtull har, —
användes äfven ordet hamna (hafna). När man talade om åran eller
årtullen, hvilket ju kan komma på ett ut, menade man naturligtvis
mannen, som skötte den vid årtullen fästa åran. Hamna, hafna, på
isländska höfn, betecknar skeppsbesättning, men ursprungligen den plats,
som hvar man intog på skeppet. Betydelsen blef således åter
densamma. Hafna eller hamna kallades i Danmark och i Sverige det
område, som till sjötjensten ställde en man. Om de danska förhållandena,
sådana de blifvit framställda af professor Johannes Steenstrup, har jag
redan talat del 1 s. 256 f. Jag har der ock framhållit, huruledes de
halländska häraden voro skyldiga att hålla skepp med olika antal af
män, nämligen
Antal Antal hafnæ d. v. s. besätt- Summa
skepp. ningens storlek. män.
Fjäre härad.- 2 26 32 58
Viske » 1 28 28
Himble - 2 25 40 65
Fauråss 2 35 42 77
Halmstads» 2 16 40 56
Tönnersjö » 3 23 25 26 74
Högs » 4 28 24 25 26 98
Årstads » 2 33 42 75
531.
Antalet hamnor d. v. s. antalet män står icke i god analogi med
antalet inbyggare, som k. Valdemar Il:s jordebok uppgifver för Hallands
är således egentligen icke ett återkallande, utan en förnyelse af det återkallande,
till hvilket k. Birger hade blifvit tvungen. Det var naturligtvis för Gutarne
vigtigt, att af den nya regeringen få en förklaring, att de gamla förhållandena,
till hvilka k. Birger hade nödgats återgå, skulle fortfarande ega bestånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
