Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 1. Krigsfolket och dess beväpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
626 LEDUNG.
de genast i samma stunden så starke och tröste i sina hjertan, att de
lade genast inför staden utan all räddhoge och mente i samma stunden
börja storma och strida, och sade så med sig inbördes: vi tarfva nu
hvarken rädas eller sörja, förty Christus är med oss, stridom nu
manligen och stormom friligen, förty nu kan oss intet emot stånda, vi äro
nu visse, att vi vinna seger utan all tvekan, förty vi hafva oss till
hjelp den allramäktigaste Guden, som stark och mäktig är öfver alle
gudar. Den tid de stodo alle redo och ville hafva gått till att storma,
då bödo de, som i staden voro, att de måtte med dem till ord komma,
hvilket konungen af Sverige dem unnte. Då talade de till konungen
och hans herrskap och sade så: ÖOss täckes nu bättre bedja frid och
sämja än oss täckes nu längre med eder strida, vi vilja nu gerna göra
förlikning med eder. Vi vilja gerna tillförene gifva eder allt det gods,
harnesk och penningar, som vi vunno af våre fiender, som här voro af
Danmark, och deröfver vilja vi eder gifva en mark lödigt silfver för
hvar man, som i staden är, och derför vilja vi sätta eder borgen och
visshet, att vi efter denne dagen vilja eder gerna lydige och
underdånige vara och göra eder både skatt och skuld, som vi fordom gjorde,
i all måtta, och tagen oss till nåd och gifven oss qvitte för denne gång.
Dernäst räckte de ut sina högra händer och lofvade konungen och hans
höfdingar manskap och tjenst och gjorde frid mellan sig inbördes.»
Härfärden var lyktad och den vunne framgången hade den följd med
sig, att presten Heribert, Ansgars systerson, stannade qvar i riket hos
dem med allas deras vilja och samtycke och gaf han sig all vinn derom,
att kristendomen och den helga tron måtte der i riket ökas och
utvidgas. Ledungsfärderna kunde således leda till stora svårigheter.
Den af helgonets gloria omstrålade konung Erik företog vid midten
af 1100-talet en härfärd, som äfven den helt visst var en ledungsfärd.
’Då den helga kyrkan var tillsatt och riket väl skickadt, heter det i hans
legend, då samlade han härfärd för den helga kristna tron och mot
sine fiender och drog till Finland, som på den tid var hedet och gjorde
stor skada för Sverige. Då böd sankt Erik det folket annamma kristen
tro och binda frid med honom, och när de intetdera annamma ville,
då stridde han ofta uppå dem och öfvervann med svärd, hämnandes
manligen kristne mäns blod, som de länge och ofta utgjutit hade.’
Korståget grundlade det svenska väldet i Finland.
En ny ledungsfärd företogs, under det den siste af sankt Eriks
ättlingar bar Sveriges konungakrona. Det heter i gamla rimkrönikan
.Då böd konung Erik öfver allt sitt rike
både riddare och riddares like
så och bönder och tjenstemän,
så som herrar pläga och än
att säga sinom mannom till
genast han ett örlig drifva vill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
