Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 1. Krigsfolket och dess beväpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEVÄPNING. 637
liga eggar och uddar, såsom först spetsen i ändan på sjelfva skaftet,
sedan på ena sidan bladet, som var kortare och bredare än på vanliga
handyxor, och tvärt emot på andra sidan en något längre jernpigg,
krokot och uddhvass eller skipad som en harfpinne etc. Bonden drog
dermed ryttaren af hästen eller högg igenom hjelm och harnesk,
hvarföre han också slipade detta gevär ganska hvasst med vettjesten, såsom
en lie, då han gick i fält. 1
Bredyxan torde att döma från namnet hafva varit bred, d. v. s.
försedd med en lång egg. Hon bör, i fall ofvanstående beskrifning
af polyxan är den rätta, hafva varit vida kraftigare än denna, men
607.
Klubbor.
torde icke hafva som polyxan gått ut i en spets, hade väl ej heller
något utsprång på den bakre sidan. 2
Mot slutet af medeltiden förekommer äfven benämningen hellebardh.
Ordet är lånadt från tyskan, i hvilket det förekommer under formerna
helmbarte och hellebarte. I England infördes detta vapen, der kalladt
halbert, först under k. Henrik VII:s tid. Om skilnaden mellan polyxan
och hellebarden lemna våra urkunder ingen upplysning.
Fig. 606—608. Efter målningar och sniderier i svenska kyrkor
1 Historisk undersökning om kriagskonstens tillstånd i Sverige, i konung Gustaf
den förstes tid (1755), i Kongl. Svenska Vitterhets-Akademiens Handlingar del 1.
2 Detta bakre utsprång kallades nacke. Det heter i Rimkrönikan (del 2 v.
8973)
the läto them smaka polöxe nacka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
