Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 1. Krigsfolket och dess beväpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
662 STÄDERNES TRUPPER.
Under de oroligheter, som hemsökte Sverige under hr Svante
Nilssons riksföreståndareskaps tid, kräfdes icke litet af Stockholm, derom
tala flere poster i stadens räkenskaper. Ur den del af skotteböckerna,
som jag hittills hunnit utgifva, må några exempel anföras.
I räkenskaperne för år 1504 1 omtalas 80 mark, som borgmästaren
hr Per Slatte fick med sig till Kalmar; honom var befälet öfver stadens
folk anförtrodt. En köpsven förnöjdes med 15 mark för ett fat ’emiskt
öl’, som Slatte tog i skärgården.
I räkenskaperne för år 1505 förekommer en post på 40 mark, som
utbetalades till fru Sigrid till Lindholm som ersättning för de 40 mark,
med hvilka hr Nils Eriksson hade undsatt stadens folk i Viborg. Fru
Sigrid, af den ätt, som i sitt vapen förde ett tresidigt baner, var andre
gången gift med hr Nils Eriksson (gyllenstjerna), hvilken år 1495 afled
såsom höfvidsman på Viborgs slott.2 Staden brådskade tydligen icke
med betalningen af utlägget. Hr Per Slatte fick 3 mark till tvänne
båtsmän, som kommo från Kalmar. En mark betalades för en sadel,
som Moses fick till Kalmar. Deraf synes framgå, att åtminstone en
del af stadens folk, som låg vid Kalmar var beriden.
I räkenskaperne för år 1506 omtalas 11/2 mark, som voro
utbetalade till en båtsman, som hade så mycket att fordra på sin hyra. En
’sollener’ [=— besoldad krigare] fick med sig 11/2 mark i tärepenningar.
Hr Anders borgmästare fick 5 mark för hästen han hade med sig till
Kalmar. Samme hr Anders uppbar 12 mark, som hade utgifvits för
de två skepp, som foro till Kalmar med folket. En borgare i Kalmar
uppbar 12 mark, som han hade att fordra för kosthåll åt Stockholms
stads folk. Till en soldenär, som blifvit skjuten, betalades 4 mark.
För en annan soldenär betalades 11 mark, som hans värd i Kalmar
hade att fordra för kost.
Dessa uppgifter gifva endast små, men ganska talande antydningar.
Jag har redan i föregående del framhållit, på hvilket egendomligt sätt
medeltidens räkenskaper fördes. Någre sammanhängande räkenskaper,
sådane som vår tid fordrar, förekommo icke då. Hvart slag af uppbörd
bokfördes för sig, med redogörelse för de utbetalningar som förekommo
från den uppbörden. De till vår tid bevarade räkenskaperne, hvilke
äro endast en del af dem, som fördes, låta oss icke se hele kostnaden
för stadens bidrag till krigstjensten vid Kalmar.
På en så betydande stad som Stockholm ställdes naturligtvis ganska
stora fordringar och staden synes icke hafva tvekat att motsvara dem.
Till de mindre städerne ställdes mindre fordringar. Enligt
riksregistraturet för år 1535, hvilket år vestra Sverige var hotadt genom orolig-
1 Räkenskaperne voro icke uppgjorde efter kalenderår. De årtal, som jag här
nämner, gälla icke tiden för utbetalningen, utan det år, hvars uppbördsmedel
användes. Utgifterna gälla i allmänhet året efter det som nämnes.
2 Styffe, Skandinavien under unionstiden (andra upplagan) s. 298.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
