Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORNTIDA PBORGAR. 669
för den inträdande, hvilken dessutom lätt, derest han icke kom
alldeles oväntad, kunde anfallas från det innanför förstugan liggande
förrådsrummet. Men boningshusen bestodo i de flesta fall af trä, de
kunde antändas, och då hjelpte hvarken fasta väggar eller försvararnes
dödsförakt.
Ett vittnesbörd om bostädernes oförmåga att skydda mot fienden
föreligger i de många borgar, som inom vida trakter af Sverige blifvit
tidigt anlagda på bergshöjder. 1 Dessa försvarsverk se ut, som voro de
hopförda af jättehänder. De bestå af en ringmur — stundom af två
eller till och med tre — bildad af kullerstenar, de fleste utgörande en
mansbörda. Ringmuren är ytterst sällan lodrät, han liknar en ås med
sluttning utåt och inåt. Det nuvarande utseendet kan bero på ras,
hvilka måste lätt inträffa, då stenarne voro kullrige och af flere
anledningar kunde rubbas ur sina lägen. Äfven den äåsliknande muren var
svår att storma, då foten lätt slant på de ojämne stenarne eller
fastnade i deras mellanrum. Men äfven försvaret var för visso ej fritt
från svårigheter, i synnerhet om anfallet samtidigt riktades mot flere
punkter, ty en sådan ringmur kan vara mycket lång, och det är svårt
att förstå, att inom honom kunde finnas försvarare i ett antal, som
svarade mot murens längd. Jag föreställer mig, att man behöfde ett
tillägg till stenmuren för att vinna det skydd man eftersträfvade; man
kunde vinna ett sådant t. ex. genom fällda träd, som med grenar och
allt uppstaplades på muren.
Att dessa fästen verkligen kallats borgar röjes bäst deraf, att mången
gång en i deras närhet liggande större eller mindre gård burit och bär
namnet Borg. Hos gården sjelf fanns intet borgartadt. Namnet gafs
på en tid, då ortnamnen voro mera böjliga än nu och då de gåfvo en
tydlig beskrifning öfver gårdens läge. En gård som icke var en borg
sades fordom ligga at borgi, vid borgen, och häraf har senare
uppkommit det stereotypa Borg, som gifver endast en half och dermed en
falsk upplysning.
Borgen består icke alltid af en fullständig ringmur.
Terrängförhållandena måste härvid utöfva ett stort inflytande. Der klippan
stupade lodrätt ned, der kunde man icke storma och der behöfdes intet
extra skydd, men öfverallt der klippan hade en sänkning och åt det håll,
der hon stod i lättare förbindelse med den omgifvande marken, der
behöfdes muren. Borgen på den s. k. kalkudden i närheten af Mariefred
är helt visst en af — om icke den mest storartade anläggning af detta
slag som Sverige eger. 2 -
Dessvärre finnes i dessa borgars enkla anordning intet enda drag,
som förråder hvilken tid de tillhöra, ej heller finnas säkra inom dem
1 Jfr mitt arbete De förhistoriska folken i Europa s. 130 f.
2 En planritning af denna borg är intagen i Svenska Fornminnesföreningens
Tid skrift del 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
