Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
696 KASTALER.
sten- och grushög, hvilken är en lemning af ett kastell. Det är
uppenbart, säger Brunius, 1 att en tornlik byggnad här förekommit.
Gotlands sydligaste del, det s. k. Storsudret, hänger medels ett
smalt ed samman med öns hufvuddel. Vid den södre änden af detta
ed ligger Öja kyrka, nära den norre Fide kyrka, å båda kusterna finnas
beqväma hamnar, åt vester den rymliga Bursviken, hvars namn väl får
anses påminna om tillvaran af en forntida borg. Några hundra steg
nordost från Öja kyrka, på Domararfve egor, reser sig en illa åtgången
mur upp ur en väldig hög af sten och grus. Hilfeling, som år 1800
besökte platsen, kunde ännu urskilja, att byggnaden varit rund, med
142 fots omkrets. Enligt sägen skall detta torn hafva innehållit tre
våningar. Murens ytterbeklädnad af huggen sten hade under tidernas
lopp blifvit bortbruten för att göra tjenst i gårdens byggnader. Utom
denne kastal omtalar Hilfeling stenbyggnade af rektangulär grundform
och åtminstone tre våningar, vid Unghans, Bobbenarfve, Bonarfve;
lemningar efter slott förekomma äfven, afto Hilfelings uppgift, inom
Öja socken vid Roves, Ronarfve, Lasses och Bakarfve. EAne desse
byggnader torde väl hafva varit boningshus, hvilka, såsom uppförda af sten,
voro fasta, men ändock icke hade till främsta uppgift att vara
försvarsverk.
Några hundra steg norr från Fide kyrka förekommer nära vägen
till Odvalls en ganska stor sten- och grushög. Huruvida den omsluter
lemningar af en kastal eller ett boningshus kan jag nu icke säga.
Vända vi oss nu mot norr, finna vi landet hastigt vidga sig. Vi
draga oss utmed den vestra kusten. I de närmaste socknarna Näs,
Hafdhem, Hablingbo, Silte, Sproge och Ejsta finnas väl inge grushögar,
som omsluta lemningar af fasta byggnader, men hvar af socknarna
Hafdhem, Hablingbo och Ejsta har en gård som heter Burge.2
Vi närma oss nu mot Klintehamn. Der väntade man besök af såväl
fredlig som ovänlig art. Också finna vi uppe på höjden, der Fröjels kyrka
ligger, något i söder om hamnen, lemningarna af en fyrkantig kastal,
som invändigt håller i hvar sida 21 fot och har en murtjocklek af nära
5 fot. Yttre och inre murbeklädnaden består af tuktad kalksten,
mellanmuren af hopvräkte kullerstenar och kalkstensflisor. Kastalen är illa
murad. Också har hans vestra sida rasat. Det inre har varit deladt i
tre våningar, af hvilka den understa ej hade en enda ljusöppning.
Vi träffa näste kastal, i form af en grus- och stenhög, invid
Vestergarns kyrka. 3
1 Nyss anförda arbete del 3 s. 187.
2 Burge betecknar förmodligen icke en kastal, utan ett boningshus af sten,
hvilket såsom nyss nämndes, hade en viss grad af försvarsduglighet.
3 Vid sjelfva Klintehamn anlade k. Albrekts son Erik ett fäste, kalladt
Landskrona eller Kronovall, inom hvilket han afled år 1397. Detta fäste, af hvilket
nu intet spår finnes qvar, torde ej hafva varit af samma slag som de gamle
kastalerne. Det hör helt visst till den art af befästningar, som voro vanliga
under medeltidens senare del.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
