Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KASTALER. 697
Visby synes hafva ansetts vara tillräckligt för att försvara den
följande delen af vestkusten, den nordligaste delen var för fattig, för att
man inom honom kunde hafva att befara anfall. Mellan Vestergarn
och Kappelhamnsviken finnes ingen kastal. Denna vik och en från
motsatta sidan söderifrån inskjutande göra Gotlands nordligaste del
nästan till ett helt för sig, motsvarande Storsudret i söder. Här finnas
ej heller någre kastaler. Invid Bunge kyrka finnas lemningar af
stenbyggningar, men de torde hafva varit bostäder och icke fästen. I södre
delen af Rute socken finnas lemningar af hvad allmogen kallar Fardume
slott, äfven munkhuset och mynttornet. Något kloster fanns här icke,
ej heller finnes någon anledning att antaga, att här någonsin funnits en
myntverkstad. Båda dessa namn böra derföre underkännas, och då
ligger det mycket nära till hands att sätta i fråga, huruvida större
trovärdighet kan tillkomma det tredje namnet. Af de två fyrkantige
byggnaderna har den ene sidor af 24 och 22 fot, en murtjocklek af 5
fot. En dörr och en ljusöppning äro täckta med rundbågar. Tornet,
som ligger 48 fot öster om denna byggnad och högre, håller i hvar
yttre sida vid pass 26 fot och i murtjocklek 6 fot. Tornet har
måhända varit en kastal. 1
På halsen mellan de två omtalade vikarne ligger Lärbro kyrka,
medelpunkt i en betydande byggd. Alldeles invid den i många
afseenden märkliga kyrkan, på kyrkogården, som är försedd med flere
monumentale grafstenar, reser sig en kastal. Fig. 674 visar kastalens
utseende och läge i förhållande till kyrkan.
Kastalen är jämförelsevis väl bevarad. Genom en rundbågig port
träder man in i den första våningen, ett qvadratiskt rum med 15,5 fots
sidor täckt af ett tunnhvalf. Muren har här en tjocklek af 7,5 fot.
Genom muren leder en 2,5 fot bred trappa upp till den andra våningen,
ett rum af samma mått som det förra och likaledes täckt med ett
tunnhvalf. I ena hörnet af detta rum finnes en nisch i muren och från
denne går ett murhål ända ned till marken: här har således varit ett
afträde. Detta rum har också en portöppning, midt öfver den undre
våningens. Hon kan hafva varit afsedd för intagande af egodelar, som
hissades upp. En trappa leder upp till den tredje våningen, som för
närvarande består af ett enda rum, hvilket då muren i denna våning,
hvilken hade mindre börda att bära än de undre, ej har större tjocklek
än 3,5 fot. Denne mur har i hvar sida två rundbågige gluggar, hvilke,
enligt Brunius, 2 blifvit förändrade från ett ursprungligt, prydligare
utseende. Brunius antager, att i denna öfversta våning funnits ett
midtrum, på alla sidor omslutet af en väktaregång. Hvardera af de undre vå-
1 Brunius antager (Gotlands konsthistoria del 2 s. 72), att äfven den först
omtalade byggnaden varit ett torn, men skäl för detta antagande framgår icke
ur hans framställning.
2 Gotlands konsthistoria del 2 s. 100.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
