Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
724 VISBY STADSMUR.
till kom ännu ett annat. Gotland var i grunden ett republikanskt
samhälle, af gammalt styrdt af domare, sedan kristendomen hade blifvit
införd, äfven af prostarne. Detta republikanska samhälle hade på vissa
vilkor tagit Sveriges konung till sin skyddsherre. När Visby hade
blifvit stad, uppstod på ön ett nytt republikanskt samhälle, som ville
inom sig koncentrera allt, som kunde gifva vinning och makt. Dertill
kom slutligen, att inom detta stadssamhälle fanns ett mycket starkt
element af främmande ursprung, hvilket hvarken genom slägtskapens
eller traditionens band var förenadt med öns ursprungliga befolkning.
Otaliga anledningar till misshällighet förelågo således och
misshälligheter uteblefvo ej heller. Det hade till och med kommit till öppen och
våldsam strid. Borgarne i Visby hade dessutom förstått att hindra
landsbefolkningen från att sätta sig i förbindelse med den svenske
konungen. I detta senare låg en förbrytelse å stadsbefolkningens sida.
Det är troligast, att denna gjort sig skyldig till annat, som hade
framkallat fäjd och blodsutgjutelse. Landsbefolkningen var den förorättade.
Det lyckades till sist denna att bringa sina klagomål fram till
konungens öron, och konung den tiden var den myndige Magnus
ladulås, hvilken år 1288 fällde dom i saken. Af domen framgår ännu
ett öfvergrepp från Visbys sida: staden hade blifvit omgifven med en
mur, utan att konungens tillstånd dertill hade inhemtats.
Genom domen blefvo borgarne i Visby de lidande. De dömdes
till dryga böter. De lofvade bättring.
Alltså var en mur uppförd kring staden år 1288. Jag har i det
föregående visat, att när det är fråga om Visby försvarsverk hafva vi
att göra skilnad mellan tvänne murar, en äldre, som var låg, en senare,
som var högre. Hvilkendera muren var det, som var ett fullbordadt
factum år 1288?
Tidigare forskare, C. J. Bergman och Brunius, hafva till tiden af
år 1288 hänfört den äldre muren. Dennes förhöjning skulle höra till
en senare tid.
För sitt antagande funno de ett stöd i den gotländske
superintendenten Strelows uppgift, att Gotlands landsbygd under årtiondet 1288
—1298 fått sig som straff ålagdt att förse Visby stadsmur med torn;
hvart tingslag skulle bygga ett torn. Det finnes en omständighet, som
genast gör denna uppgift misstänkt. De gotländska tingslagen voro
till antalet nitton. Men murtornens antal är vida större; i början af
1700-talet funnos 42 torn. Om än ett eller annat torn kunde vara
tillkommet senare än 1288—1298, anordningen af stadsmurens torn
är, hvilket ju framgår af den föregående framställningen, fullkomligt
systematisk — tornen förekomma på regelbundna afstånd, på de flesta
ställena med en regelbunden vexling af marktorn och hängtorn. Tornen
höra till samme plan och till samma tid, äfven om möjligheten af
enstaka undantagsfall kan medgifvas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
