Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VISBY STADSMUR. 725
Strelow († 1656) var en stor lokalpatriot, hvilket nogsamt
bevisas af hans Cronica Guthilandorum, i hvilken han söker att göra allt
gotländskt så urgammalt och derigenom så hedrande som möjligt. Att
han i sina uppgifter förråder en synnerlig kritiklöshet framhålles af
båda de nyss nämnde forskarne, men det oaktadt hafva de icke kunnat
frigöra sig från intryck af hans uppgift om murförbättringen under
åren 1288—1298.
Jag anförde nyss ett inkast mot Strelows uppgift i detta afseende.
Ännu vigtigare är det, att k. Magnus ladulås i sin dom af år 1288
gjorde Visby-borgarne till den felande parten, hvilken straff ådömdes.
Från konungens sida kunde derföre icke komma i fråga att ålägga
landsbefolkningen något straff. Allraminst kunde han ålägga denna
att genom uppförande af torn eller genom att på annat sätt stärka
muren kring Visby gynna stadsbefolkningen, hvilken han funnit vara
brottslig och hvars brott ju också bestod deri, att hon hade uppfört
muren kring staden. Väl kunna vi tänka oss en benägenhet hos Visby
borgerskap att tvinga landsbefolkningen till att stärka muren och dermed
erkänna sitt beroende af staden. Men det är icke tänkbart, att
stadsbefolkningen, som år 1288 lofvade bot och bättring, genast skulle på
ett så i ögonen fallande sätt hafva svikit sina löften. Ej heller är det
tänkbart, att k. Magnus eller hans kraftige efterträdare i riksstyrelsen
hr Tyrgils Knutsson skulle hafva låtit ett sådant uppenbart brott varda
ostraffadt.
Äfven en annan omständighet talar mot antagandet, att Visby
borgerskap skulle efter år 1288 hafva kunnat vidtaga någon
genomgripande förändring med afseende på stadens försvarsverk. Såsom jag
i förre delen af detta arbete framhållit, hade Gotland och Visby spelat
en mycket stor roll med afseende på uppkomsten af hansan, men sedan
hansan hade blifvit en makt i Norden, sedan Lybeck hade inom hansan
fått ledarens mäktiga ställning, gingo från tysk sida sträfvandena
konseqvent ut på bemödanden att skjuta Visby i bakgrunden och göra
det svagt. Stadens välstånd måste derigenom hafva lidit ett ganska
betydande afbräck. Till en sådan tid kunna vi icke gerna hänföra
ett sådant storverk som stadsmurens omskapande till något vida
starkare än hvad han förut var.
Mot detta räsonnement kan, synes mig, endast ett inkast med sken
af fog göras. Visbyborne erkände inför konungen, att de utan hans
lof kring sin stad hade uppfört en mur. Man kan ju häraf draga den
slutsatsen, att denne mur var den förste. Men om den förste muren
var för svag — hvilket han helt visst var — så kunde man säkerligen
rörande murens försättande i fullt krigsdugligt skick begagna uttrycket:
vi hafva uppfört murar kring vår stad. Uttrycken i medeltidens
urkunder äro otalige gånger efter vår tids fordringar för sväfvande och
oklara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
