Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
728 VISBY STADSMUR.
Marktornen å mursträckan mellan Söderport och Visborg skilja
sig till utseendet från den annars vanlige formen: de hafva hele vägen
en fyrsidig plangenomskärning, öfvergå således icke från fyrkant till
mångkant. De äro derjämte mycket lägre. Jag antager att dessa
marktorn gifva oss en föreställning om de ursprungliga tornens
utseende.
Om det försvarsverk, för hvars uppförande borgerskapet i Visby
fick sig år 1288 straff pålagdt, är den förhöjde ringmuren med dennes
nya hängtorn och ändrade marktorn, så måste den ursprunglige muren
vara icke så litet äldre. Om hans verkliga ålder finnes dessvärre ingen
upplysning. Vi få nöja oss med den antydan, som föreligger, att den
ursprunglige muren blifvit uppförd under en tid, då rundbågen ännu
herskade. På Sveriges fastland börjar rundbågen vika för spetsbågen
i början af 1230-talet, på Gotland försiggick samme process icke så
litet tidigare. Den ursprunglige muren torde derföre vara tillkommen
senast i första början af 1200-talet, kanske snarare mot slutet af
1100-talet. Om till hans uppförande tillstånd hade inhemtats af den
svenske konungen, derom veta vi intet. Derföre att den nye muren
var så mycket starkare än den gamle, kunde man år 1288 begagna sig
af sådana uttryck som om hela försvarsverket skulle vara nytt.
Visby ringmur var en betydande anläggning och ansågs nog, efter
medeltidens begrepp, vara ett synnerligen starkt fästningsverk. Inför
nutidens krigskonst består han ej profvet. Någon grundval har han
icke, utan muren har helt enkelt blifvit uppförd på marken — sådan
man fann denna —; gick kalkberget i dagen, byggde man på detta,
var berget täckt af jord, byggde man på denna. Underlaget var
således af mycket vexlande beskaffenhet, och detta måste medföra icke
liten våda för murens bestånd. I nyare tid hafva vi haft tillfälle att
se, huruledes, när jorden bortschaktades ett stycke ifrån ringmurens
yttersida — man skulle anlägga en skjutbana —, en så betydande
förskjutning af det qvarvarande jordlagret egde rum mellan banan och
muren, att denne senare rasade. Om en kanonsalva lossades icke mot
muren, utan endast i dennes närhet, skulle helt visst stora sträckor af
muren falla ned blott i följd af lufttrycket. Någon sådan fara förelåg
dock icke under medeltiden, då artilleriet ännu befann sig i det första
utvecklingsstadiet.
Murens uppgift var att omsluta staden och afvärja fienden.
Portarne voro särskildt skyddade genom mäktiga torn, egnade att motstå
äfven ett starkt anfall. De öfriga tornen voro så konstruerade, att man
från dem kunde icke allenast skjuta mot en framryckande fiende, man
kunde ock från tornen bestryka området närmast utanför muren och
sålunda från sidorna anfalla en fiende, som ämnade storma. Härigenom
ville man råda bot för den minskning i försvarskraft, som borttagandet
af murtinnarne medförde. De, som voro posterade på den utefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
