Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
730 STOCKHOLMS STADS BEFÄSTNINGAR.
område, som stod i sammanhang med hamnen. Muren måste derföre
gå ett stycke från stranden, ungefär parallelt med denna.
Jag har redan i föregående del (s. 405) bevisat, att den i senare
tid uppkomna föreställningen, att murarne gått i utkanten af Öster-
och Vesterlånggatorna, är alldeles oriktig. Antagligen har man lockats
till denna föreställning genom de portliknande öppningar, som sätta
Vesterlånggatan i förbindelse med några af de i henne utmynnande
gränderne: man har uppfattat dessa hvalf såsom f. d. vatten- eller
utfallsportar. Men ingen af dessa portliknande öppningar är af ett
gammalt datum; åtminstone en har kommit till på det sätt, att egarne
af de två genom en gränd skilda husen byggt ut hvar sin våning mot
grannhuset, på det hvardera skulle erhålla ett rum till, hvadan det
nyvunna rummet i hvardera våningen tillhör olika qvarter. Vid
den östra långgatan, der sådana portliknande hvalf i närvarande stund
icke förekomma, hafva sådana funnits under medeltiden, dock utan att
vara till stadens fästningsverk hörande portar. I Stockholms stads
jordebok från 1400-talet omtalas t. ex. år 1424 ett hvalf, som ’går
tvärt öfver gränden’, men det tillägges uttryckligen, att detta hvalf
ligger östan mur, 1 hvadan det ingalunda hör till den gamle
stadsmuren.
Tidigare har lektor Johan Murberg, en flitig och duglig forskare
i Stockholms stads äldre historia, hvilken till sitt förfogande haft flere
af stadens under medeltiden skrifna böcker, hvilka dess värre under
innevarande århundrade försvunnit,2 uttalat det antagandet, att de
gamle stadsmurarne gått längs insidorna af de två långgatorna, men
1 . .. Jak Hans Zambrink nempder degnerd — — betyghar openbare — — at
jak saalt hafver — — Henrik døringh mit stenhus, som thæt belæghit ær i
Stockholm østan mur, mællan Euerd grymme ok Anders von Ralens ærfue
mædh hualfvit som thwærs ouer grændina gaar in ypa fornempda Euerdz
steenhus. Stockholms stads jordebok del 1 s. 13, 14. År 1491 omtalas ’nästa
hvälfda gränden östan mur mot slottet’.
2 I närvarande stund finnas i behåll två band af Stockholms stads jordebok
från år 1420, då nya böcker anskaffades efter de gamlas förstöring i branden,
till slutet af 1400-talet, två band skotteböcker, d. v. s. uppbörds- och
utgiftsböcker från första början af 1500-talet samt den tänkebok eller
protokollsbok, som fördes af Olaus Petri medan han var stadens sekreterare.
Lektor Murberg omtalar år 1796 i k. Vitterhets Historie och Antiqvitets
Akademiens Handlingar del 4 s. 310 f., Stockholms stads räkenskapsböcker för åren
1469 och 1470 — nu förlorade —, liber memorialis, d. v. s. tänkeboken för år
1494 etc. ’uti stads-archivet’ — likaledes förlorad. Han säger sedan (s. 335 f.):
de äldsta Stockholms stads räkenskaper, som man härtill funnit, af år 1431 samt
några följande, — — för de följande tu och tjugu åren saknas alla stadens
räkenskapsböcker, men för år 1463 och följande äro de åter till hands — —
(s. 337) »det är skada, att äldre räkningar för stadens utgifter än de redan
nämnda af år 1431 antingen äro alldeles förlorade eller icke ännu kunnat
igenfinnas» Han citerar äfven (s. 339) stadens tänkebok för åren 1477 och
1498. S. 60 anföres en uppgift för år 1478 ur ’stadens äldsta liber memorialis
eller protokoll i stadsarchivet’. S. 72 citeras Stockholms stads protokoll för år
1519 ’uti stadsarchivet’ — alla dessa för stadens och rikets historia ytterst
dyrbara böcker äro nu försvunna. Således under innevarande århundrade
eller 1700-talets slutår. Förlusten må, hvilket granneligen visas af hvarjehanda
i lektor Murbergs afhandlingar förekommande citat, väl kallas oersättlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
