- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Andra delen /
732

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

732 STOCKHOLMS STADS BEFÄSTNINGAR.

År 1459 omtalas en fastighet vestan mur ofvan vid långa gatan
— alltså enahanda förhållande.

År 1491 omtalas ett stenhus beläget ’upp mot gamle muren vesterut’,
hvilket hus är beläget i den östre fjerdingen [— qvarteret], bredden vid
gatan är 131/2 aln, bredden vid gamle muren 11. Att bredden invid
muren var något kortare än bredden vid Österlånggatan, är helt
naturligt, då alla gränderna äro radierande. Men denna anteckning 1 är af
synnerlig vigt, alldenstund i henne tillägges, att tomtens längd från
gamle muren är 393/4 aln. Detta är hittills det enda fall, i hvilket
jag funnit uppgift meddelad om afståndet mellan den gamle stadsmuren
och långgatorna. Afståndet har kanske icke öfverallt varit detsamma.
Dess värre sakna vi bestämd uppgift, vid hvilken del af
Österlånggatan denna tomt legat. Möjligen kan detta framdeles utrönas. 2

Flere exempel torde icke behöfvas. De anförda visa, att i regeln
funnos hus mellan långgatorna och de gamle stadsmurarne, d. v. s.
man hade bebyggt området närmast den yttre sidan af muren, och
utanför detta till muren slutna område, hvilket ju icke kan vara
ursprungligt, då murens yttersida måste vara fri, löpte de två långgatorna,
hvilka ännu finnas i behåll.

Det finnes en annan hit hörande grupp af anteckningar i
jordeböckerna, som är på ett mera afvikande sätt formulerad.

Uppgifter af detta nya slag äro t. ex. följande.

År 1445 uppläts åt Jöns Pedersson ett stenhus östantill i gamle
muren mellan Jöns Skyttes stenhus och Bernd Osenbrygges.
Antagligen voro båda grannarnes hus likaledes byggda i gamle muren, hvilket
uttryck icke gerna kan tydas på annat sätt än att huset stötte intill
muren, att det icke var från denne skildt af ett mellanliggande tomt
utrymme. Östantill i gamle muren’ säger icke, huruvida fastigheten
låg i inom-murs-qvarteret intill den östra mursträckan eller om hon låg
utom denne mur. Af en anteckning från år 1487 finna vi emellertid,
att Bernd Osenbrygge, hvilken således härstammade från det vestfaliska
Osnabrück, egde fastighet östan mur.

I tvänne anteckningar från år 1492 omtalas en och samma fastighet
under något olika beteckningar: ’ett stenhus östan mur i gamle muren vid
allmänningegatan’ och ’östan till i gamle muren vid långa
allmänningsgatan’. Här torde enahanda förhållande hafva egt rum. Huru vi skola
kunna förklara de två olika formlerna, skall jag strax upplysa.

1 Stockholms stads jordebok del 2 s. 185. Att här talas om ’gamle muren vesterut’
får icke förbrylla, då det heter ’upp mot den gamle muren’, hvilket visar, att
muren gick i vester innanför det yttre, lägre liggande området. För öfrigt
säges uttryckligen, att tomten ligger i det östra qvarteret, alltså östan mur.

2 Tomten öfvergick från en Anders Karlsson till Albrekt van Lancken, grannar
voro hr Jakob Nilsson och Staffan Eriksson. Nåär registret till jordeboken blifvit
afslutadt, kan möjligen tomtens läge blifva utröndt, d. v. s. derest annan exakt
uppgift förekommer om dessa fyra personers fastigheter inom staden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:11:24 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/2/0732.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free