- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Andra delen /
733

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STOCKHOLMS STADS BEFÄSTNINGAR. 733

Vi hafva hittills egnat vår uppmärksamhet åt förhållandena utanför
stadsmuren, men vi måste äfven tänka på de förhållanden, som kommo
till stånd på dennes insida. Äfven här förekomma enstaka uppgifter,
som kunna vara vägledande.

År 1451 omtalas ett stenhus östan in i gamle stadsmuren mellan
Hans von Askes hus och Helgagrafs lekarehus. Jag har anledning att
antaga att här är fråga om murens insida.

År 1489 omtalas ett stenhus i gamle muren, i söder om Karl
verkmästares hus, norr om Helgagrafs gilleshus.

År 1492 omtalas ett stenhus uppmuradt och inbygdt med tre
källare och två gatubodar vestan mur i gamle stadsmuren.

Det finnes ännu en tredje grupp, för hvilken jag icke kan anföra
mera än ett exempel. År 1450 omtalas nämligen ett stenhus östan
mur mellan Paval Hemmingsson i norr och Magnus utter i söder,
ofvan och nedan mellan båda gatorna i gamle muren. Här
låg således stenhuset östan mur, men tomten synes hafva sträckt sig å
ömse sidor af muren. Maånne under ett sådant förhållande muren stod
qvar? Förhållandena i Visby gifva dessvärre en betänklig antydan,
att gamle stadsmurar icke kunna trotsa egennyttiga begär.

Andra i sammanhang med det redan anförda stående fall
förekomma, men de gälla portarne i den gamle stadsmuren och måste
derföre tagas under en särskild behandling.

Skulle en mur vara af effektiv nytta, måste han bilda ett
sammanhängande helt. Men som den af muren omslutne staden måste kunna
stå i förbindelse med det utanför varande, måste i muren portar finnas.
Som portarnes trädörrar lätt kunde genombrytas, kräfde portarne
särskilda försvarsåtgärder.

Medeltidens Stockholm var på alla sidor omslutet af vatten, i öster
och vester af fjärdar, i norr och söder af sund. Landförbindelsen
måste således riktas mot norr och söder, öfver sunden måste broar
slås. I stadsmuren måste portar finnas mot norr och söder, men desse
måste vara särskildt skyddade.

Det förefaller, som om man, på grund af vunnen erfarenhet, ansett,
att de svåraste anfallen mot staden voro att vänta från norr, hvadan
man funnit nödigt att åt den norre porten gifva en synnerlig
försvarskraft.

Städerne hade, såsom jag i det föregående framhållit, sigill.
Befäste städer hade vanligen i sigillet en framställning af ett
fästningsverk med ett eller flere torn. Bilden måste vara ett uttryck för den
försvarskraft staden hade, men som hela försvarssystemet icke kunde
framställas inom den knappe ramen af ett rundt sigill, måste man för
framställningen inom detta välja något, som kunde anses vara
symboliskt för stadens försvarskraft, och man valde då en port med dennes
försvarsmedel. Kanske voro alle stadens portar lika starkt befäste.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:11:24 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/2/0733.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free