Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”7 lyi
STOCKHOLMS STADS BEFÄSTNINGAR. 737
heraldiken från dennes tidigaste tid ingick en långt drifven stilisering
af alla de föremål, som togos till förebilder för framställningarna,
kunde icke gerna något annat hända än att äfven de icke heraldiska
framställningar, som förekomma i städernes sigill, blefvo i hög grad
stiliserade. I medeltidskonsten fanns för öfrigt en mycket stark
benägenhet för en sådan. Vi behöfva derföre icke alls antaga att på
Stockholms stadsmur funnits, hvilket sigillbilden synes antyda, två
mycket höga och tätt intill hvarandra uppförda torn, utan är det mycket
möjligt, att gravören eller den, som lemnat honom en teckning, velat
framhålla den omständigheten, att Stockholms stads norre port haft
tvänne torn, hvilka icke lågo sida vid sida, utan det ena utanför det
j
1
R..
H
d illi i 3l
il
699. Stockholms norra porttorn under 1300-talet.
andra. De två porttornen skulle således hafva funnits redan under
1200-talet.
Det i tiden närmast kommande sigillet, hvars äldsta kända
exemplar hänger vid en urkund af år 1326, visar en vida mera invecklad
anläggning (jfr fig. 699). Ur en ström lyfter sig ett porttorn försedt
med fällgaller, bakom detta reser sig ett ännu högre torn med tvänne
flankerande torn, alla tornen äro sinsemellan förbundna medels murar.
Muren har tinnar, likaså tornkransarne, ur hvilke uppstiga
lågspetsiga tak. Den store porten i det främre tornet är utprägladt spets-
bågig.
Fig. 699. Efter original i Riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
