Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
738 STOCKHOLMS STADS BEFÄSTNINGAR.
Huru skola vi fatta denne bild? Det är ju möjligt, att det främsta
tornet representerar norre portens yttre torn, som låg å den norre
änden af Helgeandsholmen, och att de öfriga tre tornen skola gifva en
antydan om den inre norre porten med dennes torn. Han skulle
således haft ett större midttorn mellan tvänne sidotorn. 1
Från 1500-talet finnas tvänne planscher, som visa utseendet af
Stockholms norre del. Den ene är den under 1600-talet utförda kopian
af den plansch, medels hvilken k. Gustaf I ville hugfästa minnet af
k. Kristierns grymma framfart. Vi se här Norrmalm, bron, som
derifrån leder öfver till Helgeandsholmen, ett rundt porttorn med koniskt
tak, Helgeandshuset, en qvarn, en liten del af bron, som förde öfver
till staden samt det fyrkantiga inre tornet. Detta ses dock endast
delvis, då slottet ligger framför skymmande (jfr fig. 700).
Den andre planschen, i Brauns Theatrum urbium, visar en annan
bild (fig. 702). Det yttre porttornet höjer sig ej mycket öfver två intill
detsamma slutna flankerande rundtorn, den inre porten är en mera
ansenlig byggning. Mellan de två framställningarna i fig. 700 och 702
råder så stor skiljaktighet, att de icke gerna kunna anses återgifva
samma original. Mycken trohet i detaljerne hafva vi för öfrigt icke
rättighet att här vänta oss.
Jag har redan nämnt, att hus omtalas liggande vid
Vesterlånggatan fram mot norreport. Hus omtalas äfven såsom liggande vid
norreport, t. ex. år 1451 ett stenhus vid norre port mellan bakarehuset
och Thomas köttmångares hus.
Vid stadens motsatte ände låg Söderport. Hans läge uppgifves
hafva blifvit ändradt, då konung Magnus Eriksson inom stadens
sydligaste del anlade ett dominikanerkloster, sedermera fräjdadt genom
en undergörande bild. Han säges ursprungligen hafva legat vid
jerntorget, men flyttades sedan längre ut. På den ofvan anförda kartan
öfver Stockholm förekomma äfven i söder om staden tvänne strömmar,
skilde af en långsträckt, i norr och söder gående holme. På dennes
sydöstra hörn ligger ett torn; på sjelfve Södermalm, på den mot norr
utskjutande udden, ligger ett annat och större torn, hvilket göres för
en anfallande fiende svårtillgängligt genom en tvärt öfver udden gräfd,
mycket bred graf.
På den från k. Gustafs tid härstammande teckningen öfver
Stockholm, ses i den sydligaste utkanten af stadsholmen ett fyrkantigt torn,
med den öfversta våningen utskjutande åt alla sidor — alldeles likt
det inre norra porttornet. På en liten holme i Söderström reser sig
ett mycket stort torn af, som det synes, oval grundplan — det är i
denna teckning framställdt såsom delvis sönderskjutet. På planschen
1 Det förtjenar måhända uppmärksammas, att de två sidotornen icke äro
anbragta i de mycket utpräglade murhörnen, utan mellan dem och det bakre
tornet, således mycket närmare detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
