Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
742 STOCKHOLMS STADS BEFÄSTNINGAR.
i Brauns Theatrum urbium ses i kanten af stadsholmen ett fyrkantigt
torn, på södre änden af den på kartan angifna ön ett annat, fyrkantigt
torn med store fyrkantige utbyggnader åt öster och vester. Murar
omsluta det aflånga och smala området mellan det inre och det yttre
tornet. En bro leder från porten i det yttre tornet öfver till
Södermalm. Den nyss omtalade udden förekommer äfven här (jfr fig. 703),
likaså grafven och det i denna utskjutande mycket vida, men icke
synnerligen höga runda tornet. Detta torn är således icke det yttre
södra porttornet, utan ett särskildt yttre verk. På kartan, hvilken i
öfrigt visar en ganska stor öfverensstämmelse med Brauns teckning,
saknas det i stadsholmens utkant liggande inre tornet, vare sig detta
blifvit af kartritaren glömdt eller det vid den tid, då kartan ritades,
redan var nedrifvet.
Att äfven Söderport under medeltiden var dubbel framgår af
urkunderne. År 1518 voro enligt skotteboken timmermän sysselsatte
med att bygga yttre södre port igen. I dessa räkenskaper, liksom i
jordeboken, omtalas mycket ofta enbart Söderport — det var för alla,
som den tiden lefde i Stockholm, fullkomligt klart, hvilken port och
hvilket torn det var som menades.
Alltså den inre Söderport med hans torn har en gång fått ett annat
läge, liksom antagligen äfven norre porten med hans torn fått. Det
yttre södra tornet kan deremot mer än väl alltid ha haft samma
läge.
I räkenskaperna från åren 1506—1519 talas flere gånger om ’vingen’,
södre vingen, östre vingen. Att härmed förstås ett bihang till södra
tornet framgår af uttrycket ’östre vingen i södra tornet’. Hvilket
södra torn har jag ej funnit uppgifvet, men jag antager, att det menas
det yttre södra tornet och att vi med vingarne hafva att förstå de i
fig. 703 synlige tillbyggnaderne till detta. Vingen murades af sten
och tegel, år 1506 inköptes till vingarne 41,000 tegel. År 1519 köptes
150 takbräder till den södre vingen. År 1577 omtalas den nye porten i
samme vinge. Äfven omtalas en bössa, d. v. s. en kanon, på östre
vingen.
Den inre södre porten var omgifven af byggnader, af hvilke flere
tillhörde Stockholms förnämligare slägter, och var trakten närmast denne
port genomskuren af flere gränder, ett par gingo vesterut åt
Korntorget till, flere österut till den nuvarande Skeppsbron. Desse
byggnader och gränder omtalas ofta i jordeboken. Så omtalas år 1444 en
tomt och ett gammalt stenhus vid Söderport på östra sidan åt söder i
en viss gränd, och gick denna tomt, liksom granntomterna, ut i sjön.
År 1446 “Saålde sankt Nicolai kyrkovärdar till borgmästaren hr Lambert
Westfal en helt liten tomt, 15 alnar lång och 15 alnar bred, vid södre
port näst nordan den allmänningsgränd, som ligger mellan denna tomt
och det stenhus med badstufva, som hr Lambert tidigare egde. Året
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
