Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLMS STADS BEFÅÄSTNINGAR. 743
derefter säges hr Lamberts stenhus ligga vid Fisktorget. År 1473
omtalas en Jöns Olsson vid södre port. 1 År 1471 köpte Hans Möller en
större fastighet i denne del af staden, det fjerde huset från Söderport;
denna tomt hade en längd af 403/4 aln och en bredd af 491/4 aln
samt gick ut i sjön. År 1478 omtalas ett stenhus i hörnet vid
Söderport på östra sida, bredden vid allmänningsgatan var 15 alnar, längden
på södra sidan 203/4, på norra sidan 211/2 aln. År 1491 omtalas en
gård mot Söderport mellan Henrik van Busks gränd och hustru Ingrids
gränd.
Om än de inre norra och södra porttornen icke hörde till den
ursprunglige stadsmuren, i denne hade dock från början funnits porttorn,
hvilka af helt naturliga skäl voro ansenliga. Men i denne gamle mur
funnos äfven andre portar; man kunde icke nöja sig med endast tvänne,
från hvarandra långt skilda öppningar i muren, om den dagliga
samfärdseln skulle kunna fortgå. Någre andre portar omtalas äfven i
urkunderne.
Helt nära bykyrkan låg den port, som efter kyrkans skyddshelgon
hade fått namnet sankt Nicolai port, vid den öfre änden af
Storkyrkobrinken, hvilken under medeltiden kallades sankt Laurentii gränd. ÅÄr
1447 omtalas ett hus i sankt Nicolai port på norra sidan, hvilket tidigare
hade egts af Nisse knifvasmed i porten, ’med längd och bredd, som det
i stadsmuren den gamle bygdt är’. Samma år omtalas ett stenhus, som
låg nedanföre sankt Nicolai port, och detta betecknas såsom liggande
vestan mur. Häraf framgår, att ifrågavarande port hörde till den gamle
stadsmuren. År 1470 omtalas en tomt nedanför sankt Nicolai port
öfverst i sankt Laurentii gränd på södra sidan. År 1436 omtalas en
tomt ’innan mur näst sankt Nicolai port’. Att denne port låg i sjelfve
den gamle stadsmuren är häraf fullt tydligt, och från denne få vi sluta
till de öfrige portarne.
Näste port befann sig nära Stortorgets sydvestra hörn och således
nära den der uppreste kåken. På den äldsta kartan, vid den vestre,
nedre änden af den gränd, som från denne del af torget ledde ned till
Vesterlånggatan, finnes ett tresidigt tomrum, hvilket regelbundet utmärker
de s. k. brinkarne, hvilke befunno sig i närheten af de gamle portarne:
de voro uppenbarligen tillkomne för att bereda den, som kom från
det inre af staden, tillfälle att gå antingen åt höger eller åt venster.
Brinken är nu försvunnen, men hans minne bevaras af namnet
Kåkbrinken, hvilken under medeltiden kallades Kåkgränden. Den
vattenport, som ej sällan omtalas, måste hafva legat vid den öfre änden af
Kåkgränden 2 — gränd och port hade här, såsom i nyss anförda fall,
olika namn — och brinken nedanför Kåkgränden kallades vattenbrinken.
1 År 1446 omtalas en Jöns Nilsson i porten.
2 Om vattenportens läge jfr del 1 s. 412.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
