Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
744 STOCKHOLMS STADS BEFÄSTNINGAR.
År 1454 omtalas ett stenhus vid stora torget i vattenporten. 1 År 1449
omtalas en tomt vestan mur rätt ned från vattenporten, år 1450 ett
stenhus nedanför vattenporten på norra sidan i hörnet, år 1461
omtalas en tomt vestan mur näst nedanföre vattenbrinken i nästa gränd
norrut. 2
Näste brink träffa vi ej mera i verkligheten, men vi finna dess
minne bevaradt i hvad nu kallas Tyske brinken. Detta namn är icke
gammalt, ty det har icke kommit till stånd förr än Tyska kyrkan här
uppstått. Under medeltiden talade man om Skomakarebrinken och
Skomakareporten. Skomakaregatan bildar nu visserligen en vinkel
mot Tyska brinken. Det är möjligt att vinkeln fordom icke var så
skarp som nu, uppenbart är emellertid, att gatan, som gick ned till
Skomakareporten, räknades som en fortsättning af den nuvarande
Skomakaregatan.
Äfven denne port och brink omtalas ganska ofta i urkunderne.
År 1438 omtalas den s. k. brede gården, liggande innan mur ’rätt
upp från Skomakareporten’, en ganska betydande tomt, som i söder
mätte 511/2 aln, i öster utmed ’gatan bakför Sankt Gertruds gille’ 413/4
aln, åt norr 46 3/4 aln samt åt vester längs ut med gamle muren 40
alnar 11/2 qvarter, år 1461 omtalas ett stenhus på Skomakarebrinken,
år 1447 ett stenhus nedanför Skomakarebrinken utmed långa gatan.
Flere förbindelser hade icke den ursprunglige staden vesterut.
När vi på detta sätt fått portarnes lägen fastställda, blir det icke
svårt att räkna sig till huru den gamle muren gick. Han gick, som
vi sett, något innanför och ofvanför Vesterlånggatan, och han måste
hafva på insidan en gata för att vara tillgänglig. Denna längs murens
insida löpande gata är tydligen den nuvarande Prestgatan. De
långsträckta qvarteren — i ordets nuvarande betydelse — på den yttre
sidan af denna gata innesluta den ursprunglige stadsmuren. Fig. 704
visar murens sträckning.
Från Storkyrkobrinken fortsättes Prestgatan mot norr af en smal
gränd, som ända in i nyare tid kallats Helvetii gränd, ingalunda till
minne af filosofen med detta namn, utan med anledning deraf att denna
gränd gick inåt den del af staden, som fordom kallades helvetet.3 Det
lider icke gerna något tvifvel, att ju stadsmuren fortsattes bortom
sankt Nicolai port utmed den yttre sidan af Helvetesgränden. I den
trakten måste den ursprunglige norre stadsporten hafva legat. Det
synes föga möjligt att här, uppe på höjden, tänka sig en stadsport,
men vi måste besinna, att terrängförhållandena här, i slottets
omedelbara närhet, blifvit i nyare tid mycket förändrade. 3
Stockholms stads jordebak del 1 s. 234.
Om en annan vattenport jfr det följande.
Jfr del 1 s. 410.
Är 1454 omtalas en gård ofvan sankt Nicolai port mellan själagården [d. v. s.
någon till Själagården hörande tomt] och gatan, som löper från kyrkogårds-
ESSE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
