Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELSINGBORGS KÄRNA. 765
fönstret i kapellet, är det fullkomligt tydligt, att de två bågformerne
icke förekomma i samme byggnad på grund af ett vacklande i smaken,
ty i båda dessa fall är smaken med full tydlighet och säkerhet
utpräglad. Här har ett nytt element kommit in i en äldre byggnad.
När? Äfven den enkla formgifning, som uppenbarar sig i detta fönster
kan till all lycka dateras: det tillhör den fullt utpräglade, ännu icke
urartade gotiken, med andra ord slutet af 1200- eller början af
1300-talet. Af ännu större intresse är det stora fönstret i samma vånings
sidogemak, ty sjelfva denna fönsteröppning har undergått förändringar,
vid hvilka man låtit så pass mycket af det som ändrades stå qvar, att
vi kunna i detalj studera ändringens förlopp. Här kunna vi se, att
en ändring företogs å kärnan på den tid, då den enformige rundbågen
börjat vika för den trebrutne bågen och då i denne de rundbågiga
elementen börjat öfvergå i spetsbågiga. För Skåne infaller detta
utvecklingsstadium i början af 1200-talet, vid pass år 1230. Om man
så tidigt gjorde en ändring i kärnan, är det helt visst sannolikast, att
den mäktige byggnaden kommit till redan under loppet af 1100-talet.
Det är icke endast i sådane enstaka mindre väsentlige detaljer,
som kärnan blifvit ändrad. Hela trapptornet, som nu utgör ett så
märkligt och maktpåliggande element i det hela, är uppfördt senare
än sjelfva kärnan. Det är lätt att inse, huru genomgripande
förändringar derigenom vållades.
För några år sedan företogos gräfningar inom hanseaternes
områden vid Skanör och Falsterbo, och då genomgräfdes äfven den
flygsandskulle, som bildat sig kring Falsterbohus, hvilket en gång var så
betydande, att det tjenstgjorde som konungaboning: k. Olof, den siste
på manssidan af de konglige Folkungarne, afled på Falsterbohus.
Den fig. 715 meddelade skizzen visar de resultat, som vunnos genom
utgräfningen. Anläggningen är helt liten. Kärnan A har qvadratisk
grundplan med 10 meters sida. Mer eller mindre bevarade
grundmurar omsluta denna kärna. Vid B, B äro spår af eldstäder funna, C
visade spår af att hafva varit köket. Vid D upptäcktes lemningar af
ett tegelgolf. Det hela var omslutet af en inre (E) och en yttre (F)
palissad. Qvarlefvor af en kajsättning strax utanför den inre palissaden
och fortsatt utanför den yttre synas vid G, en antydan om en yttre
strandskoning träffades vid H.
När mellersta Hallands jernväg skulle byggas, hade vederbörande
helt enkelt dragit linien tvärt öfver den kulle, som omslöt lemningarna
af Falkenbergshus. Det lyckades mig att förekomma förödelsen af
minnesmärket, i det jernvägsstyrelsen förmåddes att bekosta en
systematisk undersökning.
Fig. 716 visar muren af kärnan, sådan denna framstod efter
utgräfningen, fig. 717 visar kärnans grundplan, fig. 718 och 719 genomskär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
