Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÖLVESBORG. ELLEHOLM. LYCKEÅ. 771
inkommer från Vidtsköfle färja. Denna lemning kallas vesterport och
består af två faste grundmurar, uppförde af gråsten i kalkbruk, hvilke
utgjort underbyggnad för ett porthvalf.» Huruvida denne port, som
nu torde vara försvunnen, tillhört medeltiden, är mig obekant.
Utmed ån, nedanför staden och nära utloppet, dolde en väldig
sandkulle det erkebiskopliga slottet. Kullen har under åren 1892 och
1893 blifvit genomgräfd och den ganska ansenlige ruinen blottad,
hufvudsakligen på bekostnad af Kristianstads hamnbyggnadsdirektion.
Man fann här en fyrkantig byggnad, 30 m lång, 10,5 m bred;
murarne hade en tjocklek af 1—2 m, den nuvarande höjden varierar
mellan 3 och 6 m. Murarnes nedre delar bestodo hufvudsakligen af
gråsten, i de öfre delarne var tegel användt.
Bottenvåningens förnämsta rum, 8 m långt, 7 m bredt, har i
hvardera långsidan tre väggbågar af 2,5 m bredd och 0,30 m
framsprång från muren. I hvar bågöppning finnes en fönsternisch, som
smalnar utåt till en springa af 50 cm höjd och 10 cm bredd.
Rummet har varit hvälfdt, hvalfven hafva hvilat på murarne och på tvänne
i rummets midtlinie uppförde pelare. I ett hörn finnes en brunn.
Denne och de obetydliga ljusöppningarna göra det sannolikt, att detta
rum haft någon praktisk bestämmelse; den under utgräfningen
uppkomna teorin, att detta rum varit slottskapellet, saknar allt fog. Enligt
ledaren af gräfningen, lektor Ahlén, har det sydvestra hörnet af slottet
varit högre än det öfriga och antagligen tornartadt. Slottet synes hafva
haft en förgård.
Åhus slott omtalas år 1149, då det af den danske konungen
öfverläts åt dåvarande erkebiskopen af Lund. Det stannade i
erkekiskoparnes händer ända till reformationen, då det åter blef kongligt. Det
förstördes är 1567 af en svensk här, anförd af hertig Karl. 1
Inom det område, som af gammalt kallades Lister och som nu
räknas till Blekinge, låg staden Sölvesborg och vid dennes norra sida
ett slott, af hvilket ruiner än i dag sticka upp ur en hög kulle, bildad
af det gamla fästets spillror. Staden fanns före midten af 1400-talet.
Fästet måste hafva varit äldre, eftersom det gifvit staden namn. En
utgräfning har blifvit ifrågasatt. Jag hoppas, att den skall komma till
stånd. En teckning af slottet från början af den nyare tiden
förekommer i illustrerad Sveriges historia del 3 s. 96.
Inom det egentliga Blekinge låg på en holme vid utloppet af
Mörrums-ån staden Elleholm, tillhörig erkebiskopen af Lund. Han fick
dock stadsprivilegier först år 1450. Tidigare fanns på holmen ett fäste.
Lyckeå (nu Lyckeby) omtalas som stad år 1457. Slottet intogs af
Svenskarne åren 1452, 1503 och 1506, men stannade hvar gång endast
kort tid i deras händer.
1 (Ahlén) Åhus och dess slott samt utgräfningarna derstädes 1892—18693, i Skånska
samlingar för 1893. Dessvärre finnes i denna skrift ingen plan af fästet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
