Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
772 AVASKÄR. KALMAR. NYKÖPING.
Avaskär, liggande på Blekinges östra kust, nära det rum, som nu
intages af köpingen Kristianopel, omtalas som stad år 1350 och var
befästadt åtminstone år 1451. Huruvida staden var omgifven af en
mur eller det fanns vid hans sida ett fäste, måste jag lemna osagdt.
Vi komma nu till ett af Sveriges förnämsta medeltidsfästen, det
kongl. slottet vid Kalmar. Omkring det nuvarande Kalmar synas
lemningar af fästningsmurar, men de äro af senare datum, liksom hele
den nuvarande staden. Den gamle staden låg i närheten af slottet.
Detta tillhör i dess nuvarande skick Vasatiden och gifver oss ej
tillfälle att göra oss en föreställning om medeltidsfästets utseende.
Staden Kalmar hade genom sitt läge så stor betydenhet, men var
genom samma sitt läge i så hög grad utsatt för fiender, att det redan
tidigt kändes som en bjudande nödvändighet att på en holme invid
staden uppföra ett starkt fäste. Det var genom regeringens åtgärd
som slottet uppfördes, och det tillhörde kronan, om det än stundom
kunde som pant vara öfverlemnadt åt enskilde.
Slottets byggnadshistoria har Sylvander sökt teckna i en del af
det vidlyftiga verket om Kalmar stad och slott, 1 men de resultat, till
hvilka han kommit, äro i en synnerligen hög grad bestämda af hans
fallenhet att af de minsta omständigheter konstruera fram vidtgående
teorier samt att låta urkundernes uppgifter forma sig efter dessa
teorier. Det är rådligast att lemna hans framställning åt sidan och att
nöja oss med de ytterst få antydningar, som urkunder från medeltidens
slut och den nyare tidens början lemna oss. Som bakgrund till dem
må vi ställa vissheten derom, att Kalmar slott var ett mycket
betydande fäste — efter den svenska medeltidens mått. Den fästet
omgifvande muren omtalas, och flere torn synas hafva funnits. Jag har
visserligen icke funnit dem närmare omtalade i medeltidsurkunder, men
att de förekommo under medeltiden framgår deraf, att k. Gustaf I år
1542 anbefallte reparerandet af det murknade timret i dessa torn: de
voro således åtminstone så gamla, att det ursprungliga trävirket börjat
skatta åt förgängelsen. Borgarstufvan på Kalmar hus omtalas år 1414.
Att slottet varit stort röjes af en urkund af år 1527, hvilken
uppräknar malthuset, kokhuset, brygghuset, spiskällaren, smedjan och
ladugården. Besättningens storlek har varierat. Under åren 1506—1510
innehades slottet af en dansk besättning af 100—120 man, biskop
Hemming Gadd hade deremot i regeln 300 mans besättning derstädes.2
Under Vasatiden undergick Kalmar slott hvarjehanda förändringar.
Närmaste kongl. slott invid en stad finna vi i Nyköping, anlagdt
på en klippa i ån nedanför staden. Detta slott börjar omtalas i
urkunder från slutet af 1200-talet. Vi minnas, att det år 1317 beboddes
af k. Birger, hvilken der svek sine bröder, hvilke kommit till gäst-
1 Kalmar slotts och stads historia, afdelning 1 (Kalmar slotts enskilda häfder).
2 Styffe, Bidrag, del V, s. XXIII, XXIV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
