Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
776 SKARA. LÖDÖSE. VIBORG.
slott. Dess utseende känna vi icke. Det hör emellertid icke till
fästen vid städer, alldenstund staden Vadstena är mycket yngre än
slottet. Staden uppkom nämligen först under klostertiden.
Vid Skara, Vestgötarnes medelpunkt, låg i söder om staden fästet
Gälaqvist, omtaladt förste gången år 1272, aldrig nämndt i urkunderne
efter år 1319. Grannskapet till Axevall torde hafva gifvit anledning
till Gälaqvists nedgång. Förstördt har det emellertid icke blifvit, ty
än i dag reser sig på utsidan af jernvägsstationen en ganska hög kulle,
hvilken döljer qvarlefvorna af fästet och tydligen varit omsluten af en
vid graf. Mot slutet af 1500-talet byggdes vid Skara ett annat
kongligt slott.
Lödöse, den ansenlige handelsstaden vid Göta elf, hade ock ett
fäste, men det förstördes före utgången af medeltiden. Nylödöse var
visserligen befästadt, men något slott synes icke hafva funnits vid
dess sida.
Som å Gotland Visby stads och regenternes intressen ej alltid voro
desamma, anlades på 1400-talet en kongl. borg, kallad Visborg, i
stadens sydvestra hörn. — Redan sjelfva anläggningen innebär en
rubbning i den rätt staden åtminstone genom häfden hade fått att vara
skyddad genom ett system af murar, grafvar och torn, ty för slottets
skull måste en del af stadsmuren vika. Slottets anläggning hänföres
till år 1411, då k. Erik af Pommern gjorde ett besök på ön, och
uppbyggandet fortsattes under den följande tiden. Fördrifven från sina
riken, slog k. Erik sig ned på Visborg, som hade blifvit så fast, att
det kunde motstå en längvarig belägring af k. Karl Knutssons trupper.
Äfven sedermera förmådde Visborg uthärda den ena belägringen efter
den andra. Under det danska herraväldets tid omskapades Visborg i
öfverensstämmelse med den moderna fästningskonstens regler, och vi
kunna derföre icke göra oss någon föreställning om utseendet af det
gamla Visborg.
Att fästen anlades invid städerne är helt naturligt. Städerne voro
för landet vigtige orter, dit folk kom i fredlig afsigt. I städerne
samlades förmögenhet. Folk kommo till dem i ond afsigt, för att sätta
sig i besittning af hvad i dem hade blifvit samladt. Vid hvarje stad
af någon betydenhet behöfdes derföre befästningar. Murar och grafvar
voro stadens: de byggdes, underhöllos och försvarades af borgerskapet.
För regeringen var det angeläget att skydda städerne, derföre anlades
vid staden ett kongl. fäste — liksom det ock hände, att en stad
uppkom invid ett tidigare anlagdt kongl. fäste, när detta var uppfördt
på ett ställe, som kunde vara gynnsamt för handel och dermed för
handverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
