Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖSTHAMMAR. SÖDERKÖPING. HÄSTHOLMEN. 775
Stockholms slott hemsöktes år 1525 af en svår brand, hvarefter
det återställdes af k. Gustaf I. När han ville göra grafven mot staden
större, miste den hel. Nicolai kyrka sitt kor.
I slottet måste finnas bostad för konungen (eventuelt
höfvidsmannen) och hans följe. I Helsingborgs slott hade slottsherren sin
bostad i kärnan. Om samma förhållande egde rum i Stockholm, derom
finnes ingen uppgift. Det synes sannolikare, att konungabostaden låg
i ett annat hus. I Uppsalakapitlets redogörelse för förberedelserna till
Stockholms blodbad 1 omtalas, att den fingerade domshandlingen
försiggick i den store salen, att flere af de fängslade insattes i ett
trångt rum, under det biskoparne af Strängnäs och Skara fördes till
ett annat hus, som hade att bjuda på större utrymme. I kärntornet
funnos naturligtvis rum, i hvilka förnämt folk kunde bo, men
antagligen hade man i ett så stort fäste som Stockholms funnit behof att
skaffa en herrskapsvåning i ett annat hus, som hade att bjuda på större
utrymme.
Längre åt norr fanns endast en stad, som var försedd med ett
fäste, nämligen Östhammar. Östhammars hus omtalas förste gången
år 1395. Det antändes hösten 1434 under den engelbrektska resningen
af den dåvarande fogden, när han icke längre mäktade trotsa
Roskarlarnes anfall, men lär sedermera hafva blifvit återställdt. Vid
Husbacka, i norr från staden, finnes ännu en förhöjning, hvilken
tvifvelsutan döljer lemningarna af det gamla fästet.
Inom de två Götalanden äro ock några i samband med städer
förekommande fästen att omtala. Eget nog saknade den viktige
handelsstaden Söderköping — näst Stockholm och Kalmar den
vigtigaste i Sverige — alla befästningar, för så vidt urkundernes tystnad
får anses gifva ett tillförlitligt intyg. Inloppet till Söderköping var i
stället försvaradt genom det på en klippa i Slätbacken uppförda
Stegeborg. Det sydligare liggande Stäkeholm kan icke räknas till slott
invid städer, alldenstund sambandet mellan detta fäste och staden
Vestervik är fullkomligt tillfälligt.
Vid södre foten af Omberget ligger Häåstholmen, hvilken under
medeltiden var af vigt såsom en af de två östgötske öfverfartsorterne
till Hjo i Vestergötland. Här fanns under 1300-talet en stad. 2 Invid
denne fanns ett fäste: hr Gerhard Snakenborg kallar sig i ett bref af år
1388 höfvidsman å Hästholm. På en udde i Vettern lära ännu
lemningar synas af det forna fästet. 3
Den andre öfverfartsorten för dem, som från Östergötland ville
begifva sig till Vestergötland, var Vadstena, hvarest fanns ett kongligt
1 Scriptores rerum suecicarum, del 3.1.
2 I en urkund af år 1327 omtalas Willa forensis’ Hästholm, under en urkund af
år 1384 hänger till och med staden Hästholms sigill, i fältet visande en segelbåt.
3 Styffe, Skandinavien under unionstiden (2:a upplagan), s. 198.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
