Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BORG. EKHOLM. BORGANÄS. FAXAHOLM. STYRESHOLM. FINSKA BORGAR. 8O01
störda vid byggandet af jernbanan. Borganäs stormades och förstördes
af Engelbrekt den 23 juni 1434 — det första af de fästen, som han
intog — och torde då ej hafva varit synnerligen gammalt. 1
Inom Helsingland låg vid inloppet till Söderhamn Faxaholm på
en kringfluten höjd. Lemningarna (fig. 741) antyda en fyrkantig
byggnad af 70 alnars längd och 60 alnars bredd. När det anlades är
ej bekant, det omtalas först mot slutet af 1300-talet, det brändes af
Helsingarne år 1434 och omtalas sedermera aldrig.
Det nordligaste fästet å Sveriges fastland, Styresholm, finna vi vid
Ångermanelfven ofvanför Nyland, strax i söder om Styrnäs kyrka,
hvilken sjelf varit ett fäste. Det omtalas förste gången år 1398 och
nämnes aldrig 2fter år 1406. Lemningarna af fästet förekomma på en
hög backe, som fordom varit kringfluten af elfven.
7140. Gaddaborg. 741. Faxaholm.
De äldsta finska medeltidsborgarne är Vanhalinna (=— gamla
borgen) på en brant klippa i Lundo socken, hvilket ännu år 1438 kallas
’gamla huset’ 2 —det antages af de finske fornforskarne höra till k. Erik
den heliges tid, 3 samt det tornformiga biskopshuset på Korois udde i
Räntämäki socken, hvilket anses vara uppfördt af biskop Rudolf, den
hel. Henriks efterträdare. 4
»Korsholms, Kumoslotts och Borgbackens vid Borgå vallplatåer likna
hvarandre mycket och torde vara uppkastade till svenska eller kristna
Fig. 740. Efter teckning i Antiqvarisk-topografiska arkivet.
Fig. 741. Efter en teckning af år 1749, återgifven i Widmarks Beskrifning öfver
Helsingland.
1 Styffe antager, att det sannolikt anlades först under dr. Margaretas tid.
2 Saga, minnesblad för Nordiska museum, 1885.
3 För en öfversigt af litteraturen rörande de finska fästena har jag att tacka
min vän statsarkeologen J. R. Aspelin.
4 Om denne byggnad jfr Diarium Gyllenianum, s. 206.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
