Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
802 KORSHOLM. KUMO SLOTT. ÄBO SLOTT. TAVASTEHUS. VIBORG. RASEBORG.
kustbesättningens skydd vid Tavastlands eröfring» Korsholm eller
Krytseburg, liggande på ett berg nära Vasa, innehades af Bo Jonsson,
sedermera (år 1398) af fetaliebröderne under Sven Sture. Kumo slott
låg vid Kumo-elf, 4 mil ofvan Björneborg. På allmogens begäran
befallte k. Albrekt år 1367, att fästet skulle raseras. 1
Till hr Tyrgils Knutssons tid höra Åbo hus, Tavastehus och
Viborgs hus. Äbo hus var ett af Sveriges vigtigaste fästen och fortfor
att vara det under Vasatiden. 2 »Det ursprungliga Tavastehus måste
varit Hakoistenlinna (= Hagaborg) på en hög brant klippa i
Janakkala socken. Under den senare unionstiden kallades Tavastehus, i
hvilket man ännu ser byggnadsdelar, som tillhöra medeltiden, stundom
Kronoborg. Viborgs hus, anlagdt år 1293, blef enligt rimkrönikans
vittnesbörd mycket förbättradt af marsken hr Karl Knutsson, hvilken
innehade Viborgs hus, till dess han år 1448 blef konung. Flerstädes
inom byggnaden förekommer den Tottske vapenskölden — hr Erik
Axelsson innehade Viborgs hus åren 1457—1481, hans broder Laurens
satt der som höfding till år 1482, den tredje brodern, hr Ivar, måste
år 1483 afstå slottet —; äfven förekommer här de äldre Sturarnes
vapensköld — den äldre hr Sten innehade länet åren 1491—1499.
Under Vasatiden undergick slottet hvarjehanda förändringar. Slottet
ligger väl å en holme i innerste änden af Viborgsviken. På holmens
högste del ligger det egentliga slottet, hvars olika byggnader sluta sig
kring det höga kärntornet, som bär den hel. OÖlofs namn. De två nedre
våningarna af detta torn tillhöra medeltiden. 3
Inom Vester-Nyland, öster om Ekenäs, anlades Raseborgs slott, 4
omtaladt förste gången 1378. Detta var år 1525 ytterst förfallet; k.
Gustaf var betänkt på att åter uppföra det på ett annat, beqvämligare
ställe, vid Ekenäs.
Ungefär ett århundrade senare är Sankt Olofs borg, äfven kallad
Nyslott. Enligt en inskrift, som fordom fanns å en vägg, lät hr Erik
Axelsson år 1475 bygga detta slott. Enligt ett bref, som hänföres till
år 1477, skulle först ett träfäste hafva blifvit uppfördt, stenfästet med
torn och ringmurar och andra nyttiga hus började då uppföras och
användes dertill sexton gode utländske murmästare. Slottet har ett
ypperligt läge å en holme i ett sund mellan de till Saimens
vattensystem hörande sjöarne Haukivesi och Ruokovesi. Det var de
ständiga gränsfejderna, som gjorde det af vigt att hålla Viborg starkt be-
1 Aspelin har skrifvit om Korsholms och Borgbackens slott i Ramsay, Finska
turistföreningens vägvisare i Finland, i hvilken upplysningar dessutom lemnas
om Tavastehus. Åbo och Viborgs slott.
Planer och fasader från Åbo slott förekomma i Analecta archæologica Fennica
I, (1890).
Jfr A. Hackman, Några meddelanden om Viborgs slott under Vasakonungarne
(med planritning och flere teckningar) i Viborgska afdelningens album Kaukomieli
2, (1890).
Hartman, Raseborgs slotts historia i Skrifter utgifna af Svenska
Litteratur-Sällskapet i Finland, XXXIII (1896), med planer och teckningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
