Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 3. Eldvapen och deras föregångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLIDOR. 833
stolparne lagd ränna. När skottet skulle aflossas, afkastades den rem
eller det rep, hvarmed den längre armen hölls i nedlutad ställning,
stången antog, genom tyngden å den motsatte änden, en upprätt
ställning, och slungan fördes i en båge upp genom luften, till dess stenen
lösgjordes ur påsen och slungades fram mot fienden. Blidmästaren i
figuren fäster en vid den längre armen bunden rem vid slungan: denna
rem hade till uppgift, att när stången hade fått den beräknade
ställningen och dermed äfven slungan, åt denna gifva en knyck,
hvarigenom projektilen lättare frigjordes ur påsen och fortsatte i en parabel
mot målet. 1
Påsen eller pungen i en sådan slunga var af ganska betydlig
storlek. Olaus Magni beskrifver på följande sätt en blida, hvars namn
han — efter den bekanta härledningen lucus a non lucendo — saätter
i förbindelse med adjektivet blid. Mellan två höge och uppreste
stolpar hänger en stång, hvars ene del är bunden vid marken, och har
denne del en pung, som är gjord af två eller tre oxhudar och rep.
I denne pung lägger man ruttna djurkroppar af hästar eller hundar
eller stenar eller jernstycken. Man löser remmarne, som hålla ned
denne del, och genom tyngden i den andre änden utslungas pungens
innehåll. Det berättas, tillägger han, att en gammal qvinna under
belägringen af Kalmar stad satte sig för att hvila en stund på
blidpungen och kom genom oförsigtighet att med sin käpp lösa remmen,
som höll denne nere. Hon slungades då genom luften och föll på en
stor hög af nyslaget hö inom den belägrade staden utan att taga den
minsta skada. Hon visades derefter för hvar och en, som ville se
henne, som ett under. 2 Den figur, med hvilken Olaus Magni beled-
Fig. 75/1. Efter teckning hos Olaus Magni i nedan nämnda bok och kapitel.
1 För närmare detaljer och beräkningar jfr Viollet-le-Duc, Dictionnaire de
l’architecture frangaise, del 5, under ordet engin.
2 Anförda arbete, bok 11, kap. 34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
