Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 3. Eldvapen och deras föregångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
844 SLANGOR. FALKENETER. SKÅRPENTINER.
OÖOÖrmnamnet återfinna vi i det svenska namnet slanga. Slangorna i
Sverige torde väl, liksom Tysklands schlangen, hafva utmärkt sig genom
ett långt rör. Annu mindre slangor funnos, hvilka kallades halfslangor
(dessa omtalas ofta i början af 1500-talet) och qvarterslangor,
fjerdedelsslangor, hvilka tydligen icke varit lika vanliga, ty de omtalas
endast sällan (t. ex. 1519, 1525). I motsats till dem kallades de
riktiga slangorna helslangor. År 1522 omtalas en àåttkantig slanga;
uttrycket angifver icke, huruvida den åttkantiga formen inskränkte sig
till det yttre eller om rörets inre lopp äfven var åttkantigt.
Halfslangor omtalas t. ex. år 1525 såsom tillverkade af jern och koppar.
Ej ens helslangan torde hafva hört till det gröfsta artilleriet, ty i
sammanhang med dem omtalas icke jernklot, utan i stället slangelod
(1525), d. v. s. blykulor, hvilka användes för kanoner af mindre kaliber.
Falkeneter omtalas i Sverige under 1500-talet, liksom i Tyskland.
I en tysk urkund omtalas valckennetlein såsom identiskt med
halbslenglein, men i regeln göres skilnad mellan de båda. Så var uppenbarligen
fallet äfven i Sverige, ty i ett sammanhang omtalas, t. ex. år 1529,
halfslangor och falkeneter.
Namnet skärpentiner synas härleda sig från det franska serpentines.
Skärpentinerne kunna icke hafva varit mycket store, ty det talas om
mera än 500 skärpentiner på ett krigsskepp. 1 Men skärpentiner hörde
ock till befästningsartilleriet, ty år 1525 funnos på Kalmar slottsmur 30
sådane. Storleken var ej regelbunden, ty år 1506 talas om ’två store
skärpentiner med två kammare hvardera och två andre store med en
kammare hvardera och fyra andre små skärpentiner med två kammare
hvardera. Ehuru skärpentinerne icke hörde till det grofva artilleriet,
synes man dock hafva haft god tilltro till dem, ty det talas i
rimkrönikan om en förhoppning att kunna stånga sönder Viborgs slottsmur
med store och små skärpentiner.
Slutligen hafva vi att bland det svenska medeltidens artilleri
anteckna mörsaren, mösare. En sådan omtalas år 1501. Namnet är,
liksom de öfriga, lånadt från utlandet (mortier, mortaro) och beror på
mörsarens likhet med en mortel. Mörsare finnas afbildade hos Olaus
Magni (fig. 755). En annan figur i samma arbete (fig. 756) visar tre
kanoner, som beskjuta en stad. Deras storlek gör det sannolikt, att
vi i dem hafva att se hufvudstycken.
I den utländska medeltidens handskrifter, som behandla
krigsväsendet, finna vi ganska ofta kanoner af ganska komplicerad art,
orgelbössor t. ex. med flere jämlöpande rör och annat dylikt. Huruvida
ett verkligt föremål är afbildadt eller bilden återgifver en
fantasiprodukt, är i hvart fall vanskligt att afgöra. Olaus Magni har en sådan
framställning, hvilken här återgifves fig. 757. Han säger, att trekantiga
1 Rimkrönikorna, del 3, v. 3499.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
