- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Andra delen /
868

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 4. Flottan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

868 KOGG. BUTZA. GALEIDHA. KRAVEL.

Kogg förekommer som namn på fartyg i rimkrönikorna under
1300-talet och åtminstone en del af det följande århundradet — senaste
gången i sammanhang med tilldragelser från år 1449. Under
medeltidens slutperiod, hvars urkunder af naturliga skäl hafva så mycket att
meddela om sjökrig, synes namnet vara försvunnet. De krigsskepp,
som Hanseaterne utrustade under 1300-talet, kallades coggen, på latin
coggones. Koggarne synas hafva varit rätt ansenlige, ty namnet har
emellanåt ordet stor såsom epitheton ornans.

Tha loth konungin skip tilredha
kogga stora och butzor bredha.

Butzorna voro icke allenast breda, såsom ofvanstående vers angifver,
utan hade äfven betydande mått i öfrigt. Det heter t. ex., likaledes
i rimkrönikan:

Snekkior manga ok butzor bredha.

Under 1400-talet börjar man ock tala om ett skeppsslag, som kal-

lades galeidha. Denna var lång:
then longa galeyde ther för gik,

och synes hafva räknats bland de större skeppen:

reedhe loth han mang skip oc stora
oc ene galeyde mz i then foora.

Galeiden omtalas icke synnerligen ofta.

Till sist har jag gömt det storskepp, om hvilket vi tillfälligtvis
hafva några närmare upplysningar bevarade i urkunderne, nämligen
kraveln. Att denne var stor framgår af sådana uttryck som rimkrö-

nikans
herr Sten hade store kravelar tre

och

på en kravel voro skärpentiner hundrad tre

— i detta liksom i ett tidigare fall är det icke fullt klart huruvida vi
hafva att tyda detta uttryck såsom 100 4 3 eller som tre hundraden. —
Ja, ännu mera kunde en kravel rymma: på en kravel, som kallades
Griphund, funnos 500 skärpentiner och ännu mera (enligt rimkrönikan).

K. Gustaf lät bygga en kravel, som i urkunderne omtalas under
namnet ’store kraveln’. Det tog tid att få honom färdig. Arbetet kräfde
mycken omtanke och kostnad. År 1532 befallte konungen, att man
skulle för den store kravelns räkning uppköpa i Danzig 12 halfva tåg
å 80 famnar, dragrepet till den stora masten [uttrycket gifver vid
handen, att det fanns mera än en mast] 34 famnar långt och 9 tum
tjockt, både stora sköten till storseglet och dess smita, smitan till
fockseglet, ett kabeltåg å 80 famnar till bojrep för de två dagliga ankaren,
ett kabeltåg i ett stycke å 130 famnar till landtåg, ett annat å 100
famnar till bojrep för de två största ankaren, ’umkordel’ (= riggen) till
stora masten och 100 vågenskott — finare trä för panelning i det inre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:11:24 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/2/0868.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free