Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 4. Flottan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUFVUD-, FLÖG- OCH MÄRSSKEPP. BARSA. HOLK. 867
är icke möjligt att med full säkerhet bestämma de olika typer, som
svara mot de olika namnen. Jag skall emellertid här meddela dem,
det ena efter det andra.
Formen hufvudskepp behöfver väl icke beteckna ett särskildt slag
af skepp; det torde åtminstone kunna utmärka de största skeppen i
allmänhet, hvilket specialnamn de än buro. År 1532 heter det, att Hans
Nåds, d. v. s. konungens, största hufvudskepp icke ännu äro
segelfärdiga, ty Hans Nåd har ej haft härtill sådana segel och tåg, som dertill
höra. Samma årtal räknas en kravel som hufvudskepp.
En allmän term var äfven svåra skepp. År 1525 talas om två svåra
skepp och en hop med små skepp. År 1506 omtalas fyra eller sex
svåra skepp, min holk, den utvalde hr biskopens barsa och flere våre
vänners skepp.
En tredje allmän term var örlogsskepp eller härskepp.
Flögskepp (flögisskepp) hörde till de stora skeppen, men inga
upplysningar lemnas i urkunderne om deras utmärkande kännetecken. År
1507 omtalas en stor barsa och tre andra flögskepp alltså gingo
barsorna in under beteckningen flögskepp. År 1506 talas om 6
märsskepp och några flögskepp — alltså, i fall vi få hålla oss till den
bokstafliga lydelsen, räknades märsskeppen icke bland flögskeppen. Dessa
skepp tillhörde konungen af Danmark. De befunno sig vid Vargö och
väntade på tvenne kraveler.
Märsskeppen hade sitt namn från märsen, d. v. s. mastkorgen. En
sådan fanns emellertid, att döma efter bilderne i våra kyrkors hvalf,
äfven på fartyg af mindre mått, och således torde märsen hafva varit
på ett särskildt sätt anordnad, för att fartyget skulle kunna ega rätt
att bära namnet märsskepp. Mindre skepp med märs finnas afbildade
del 1 fig. 833, 836, 837, 839 och 840. I märsen hade utkiken sin plats,
och deruppe stodo äfven krigare, som oroade fienden. Ställningen
deruppe kunde vara förenad med vådor. På olika ställen i rimkrönikan
heter det:
deras mast stod full med pilar
och märs och tåg desslika.
Man grep mannen, som satt öfverst i skeppsmasten:
märsen kunde sin man icke hålla,
derföre måtte han i skeppet nederfalla.
Barsa var ock ett större skepp, om hvilket urkunderne icke lemna
några närmare upplysningar.
Holken var än lastskepp, än krigsfartyg. Han var ett så
förnämligt fartyg, att konungar kunde fara på en holk.
Konungen var sjelfver i den bolk.
K. Valdemar hade, enligt den del af rimkrönikan, som med
hvarandra förbinder den äldre och den yngre krönikan, sitt folk ute med
två store holkar, på hvilke ock funnos 200 riddare och svenner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
