Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 4. Flottan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
874 BILDANDET AF EN SVENSK FLOTTA.
genom en strid till sjös söka förebygga ett anfall på fästet. Men de
fartyg, man för dessa ändamål använde, voro små. De fartyg, som i
enskildes testamenten från medeltidens första århundraden omtalas, voro
i regeln skutor.
Stormännen drefvo handel med egna fartyg, och under de så ofta
återkommande orostiderna, hvilka kunde vara mycket långvariga, måste
man taga med i beräkningen, att de fartyg, som var utskickade i
fredliga värf, måste kunna utstå en dust med fientliga fartyg. Byggde man
utomlands stora skepp, var det för stormännen en nödvändighet att
följa exemplet. Också tala urkunderne, hvilke dock endast gifva
antydningar om de rådande förhällandena, om större fartyg tillhörande
stormän, verldslige och andlige. År 1505 omtalas en barsa, tillhörig
biskop Lars i Åbo, hvilken af honom ställdes till riksföreståndarens
förfogande. År 1506 lät hr Svante göra redo några sina skepp med
sitt eget folk, Hemming Gadds tjenare och någre af Stockholms borgare.
Samma år förlorade hr Jens Holgersson, uppbyggaren af Glimminge
hus i Skåne, en barsa, som hade 320 man ombord. År 1507 omtalas
hr Stens stora barsa. Samma år hade hr Erik Tureson sina skepp redo
och uppmanade fru Ingeborg (den äldre hr Sten Stures enka), Tönne
Eriksson, Josef Pedenrsson och Åbo borgare att göra sammaledes. År
1508 omtalas hr Svante Nilssons och flere riksråds skepp, hvilka lupo
ut under befäl af hr Trotte Månsson. År 1509 hade hr Svante en holk
i Reval. År 1517 lät biskop Hans Brask vid Kalmar bygga ett skepp
på nära 100 läster, hvilket han erbjöd riksföreståndaren att köpa. Ar
1521 omtalas den yngre hr Sten Stures holk, hvilken k. Kristiern under
fredstid hade uppbringat vid Travemünde.
Åfven förmögnare borgare voro angelägna att skaffa sig stora skepp.
Stockholmsborgaren Matts Lydke, hvilken af den äldre hr Sten erhöll
adligt sköldemärke (jfr fig. 449), hade år 1499 en kravel.
Under samma tid omtalas i urkunderne den stora olägenheten att
Sverige icke egde en flotta. Så t. ex. uttalar Severin But, som förde
ett skepp för hr Svante, år 1509 sin önskan, att det må gå de svenske
män väl, men den största olägenhet de hafva är att de icke hafva skepp
till sjös om sommaren. Förre sommaren lågo konungens skepp vid
Nargö och gjorde stor skada. Det vore derföre nyttigt, om min käre
herre [= riksföreståndaren] och flere andre gode herrar i Sverige och
Finland kunde finna råd med skepp till sjös, ty det är här stort förtal
på de svenske män, att de Danske göra de fattige män här så stor
skada. Brefvet är skrifvet från Reval. Riksföreståndarne insågo ock
de stora svårigheter, som afsaknaden af en flotta medförde och voro
angelägne om afhjelpandet af denna brist, men hvad de i den vägen gjorde,
måste — på grund af den egendomliga ställning riksföreståndarne
intogo — gå ut på att å egen kostnad och derföre för egen räkning
skaffa skepp, med hvilka fosterlandets sak kunde upphjelpas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
