Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 5. Krigföringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I SLUTET AF 1300-TALET. 901
det var 42 skepp med 1,200 man, man befarade ett försök att
öfverrumpla Stockholm. Som k. Albrekt aldrig erlade den aftalade
lösesumman, öfverlemnade Hanseaterne Stockholms slott till dr. Margareta
den 29 september 1398.
Gotland var vid denna tid skådeplatsen för vigtiga krigshändelser.
Under den tid, då Gotland var ett hufvudsäte för sjöröfvarne,
uppgjorde den preussiske högmästaren planer för den vigtiga öns
eröfrande. I mars 1398 skedde uppbrottet. En flotta på 84 större och
mindre skepp, medförande en här af 4,000 man med 400 hästar, styrde
kurs på Vestergarns hamn. Det öppna landet intogs, Sven Sture drog
sig tillbaka till Visby. Ett starkt snöfall, som hindrade framförandet
af de tunge krigsmaskinerne, skyddade tills vidare staden, hvilken kort
derefter på fredlig väg uppläts åt orden. De tre fästena på
landsbygden förstördes. Sven Sture lemnade ön med 400 man.
Ordenshären vände hem. Endast 200 man med 100 hästar lemnades qvar.
Man opererade den tiden med ganska små trupper. K. Albrekt afstod
derefter tills vidare sina rättigheter till ön. Derefter minskades
besättningen till 85 väpnare, men icke ens för så få voro Gutarne villige att
lemna nödigt underhåll. Dr. Margareta var icke hogad att låta en så
vigtig del af hennes riken tillhöra en annan makt. När
underhandlingarna visade sig icke gagna, sände hon i november 1403 en
svenskdansk här öfver till Gotland. Landsbygden intogs genast och tre fästen
uppfördes, men anfallet på Visby blef tillbakaslaget. Belägringen hade
varat en månad under vinterkölden. I mars sände högmästaren öfver
en här, som uppgifves hafva räknat 10,000 man. Den nyss uppförde
skansen vid Slite försvarades manligen af 150 man mot de
öfvermäktige Preussarne, som under tre stormningar förlorade 700 man. I april
kommo förstärkningar öfver från Preussen, hvarefter ordenshären
beräknades till 15,000 eller 16,000 man. Dessa beräkningar äro
tvifvelsutan öfverdrifna. Skansen vid Slite blef åter belägrad och besköts
under loppet af åtta dagar till dess Preussarne började lida brist på
krut. Trots framgången måste besättningen vika för öfvermakten,
hvilken förr eller senare skulle gå af med segern, och ett stillestånd
afslöts på mindre fördelaktiga villkor; besättningen fick aftåga med sin
egendom, dock skulle blidor, bössor och alla armborst utan strängar
stanna qvar, all lefvande boskap skulle drifvas ut, med rättighet för
de forne egarne att taga hvad hvar och en hade mist, hvarefter fästet
skulle uppbrännas.
Drottningen gjorde i Kalmar i ordning en flotta, som skulle afgå
med förstärkningar till Gotland, men denna kom aldrig fram till
bestämmelseorten. Den preussiska flottan seglade till Kalmar, borttog
en del skepp, brände de öfriga. Kriget uppblossade å nytt, fästet
’Goltborch’, hvars läge ej är kändt, belägrades och måste till sist gifva
sig. I juli 1404 ingicks emellertid ett stillestånd på ungefär ett år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
