Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 5. Krigföringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
906 KRIGFÖRINGEN
ega giltighet förr än från och med 30 augusti. Detta allt var gjordt
på något mindre än åtta veckor. Något annat motstånd än från de
anfallna fästena hade icke förekommit.
Ringstadaholm uppgafs och anförtroddes åt hr Nils Erengislesson.
Stegeborg uppgafs utan strid af Johan Valen och lemnades åt biskop
Knut i Linköping, som i början hade vägrat att öfvergifva konungen.
I Söderköping voro Östgötarne samlade och slöto sig utan tvekan till
den fosterländska saken.
Nu delades hären i tre. En skara, ledd af riksrådet Guse Nilsson,
gick ned till Tjust och vann der understöd af flere stormän.
Stormningen af Stäkeholm misslyckades. Stillestånd afslöts till den 11
november; samme dag skulle det stillestånd, som Engelbrekt sjelf hade
aftalat med Hans Kröpelin, gå till ände. En andra skara, anförd af
Herman Berman, gick Holavedsvägen, intog Rumlaborg, Trolleborg,
midt i Småland, Piksborg nära landskapets södra gräns. Berman gick
derefter in på danskt område och eröfrade Falkenbergs hus, som
afbrändes. Under det Vermländingarne på Engelbrekts bud taga
Edsholm, Agneholm och Dalaborg, går Engelbrekt sjelf — lemnande
Axevall ointaget bakom sig — till Vestergötlands sydvestra hörn, der han
bränner Öppensten och Öresten. Med fogden på Varberg, hr Axel
Pederssen (Tott), gör han ett aftal, enligt hvilket denne får stanna qvar,
en af Engelbrekt tillsatt fogde uppbär inkomsterne från landsbygden
och aflemnar hälften till slottet. Vid Falkenberg förena sig
Engelbrekts och Bermans skaror. Halmstad öppnar sine portar. Först vid
Lagaån mötte det första hindret ute på marken. Der stod en skånsk
här. Ett stillestånd afslöts, och Engelbrekt vände åter till Stockholm.
På en ovanligt kort tid var det hela uträttadt, och dock voro afstånden
stora mellan Borganäs och Laholm. 1
De borglemningar, som i våre dagar blottats, visa att
förstörelseverket varit ganska grundligt.
Olaus Petri framkastar med anledning af detta Engelbrekts första
tåg frågan: hvilket är för riket nyttigare, att hafva många slott eller
få slott? Som frågan är af intresse för uppfattningen af vår medeltids
förhållanden, och då de många fästena utan fråga äro ett för denna
mycket karakteristiskt drag, må mäster Olofs svar här meddelas.
»Somlige gifva det så före, att det icke är godt att hafva många slott, och
dessa saker gifva de före. Der många slott äro, varder allmogen för
mycket betungad, och de som slotten innehafva fördrista sig deruppå
och göra mycken orätt och öfvervåld, sätta sig ofta upp mot sin herre
och konung, hvilket de icke gjorde, om de icke hade fästen, der de
kunde förlita sig på, och om rikets fiender få landet in, så äro de
desto bättre befästade, när de hafva många slott, och äro icke sedan
1 Under tiden hade biskop Knut i Linköping intagit Rönö, som hade nästan alls
ingen besättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
