Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 5. Krigföringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
914 KRIGFÖRINGEN
stegarne mot murarne, och det hela utfördes så skickligt, att borgarne
intet märkte, färrän nästan hele hären var inne i staden. K. Erik
träffade aftal, att han skulle på en gifven tid upplåta Visborg åt den
svenske hären, till hvilken hr Magnus Gren återvände med
förstärkningar. K. Erik spelade Visborg i händerna på Danskarne, k.
Kristiern sände hr Olof Axelsson (Tott) till Gotland, han hade med sig
många skepp och litet folk, ’mång obemannad kogg och holk’. Han
landsteg vid Vestergarn, och Gren träffade aftal med honom, att
Danskarne skulle innehafva slottet, men Svenskarne allt öfrigt. Mot slottet
hade ’skärmar’ blifvit uppförde till skydd för de belägrande. Hr Olof
lät helt enkelt taga bort dem, hr Magnus gjorde ingen anmärkning.
Derefter kom k. Kristiern med 150 skepp och en här på 6,000 man.
Han förnyade den af hr Olof slutna öfverenskommelsen, men satte
strax derpå eld på staden. Svenskarne mäktade icke försvara sig.
Det var för öfrigt förräderi med i spelet. Midt under freden läto
Danskarne dessutom härja i sydvestra Småland. Hr Magnus Gren fann
det ej rådligt att stanna i Sverige. Han seglade till Tyskland och tog
vid Weichselns mynning ett holländskt skepp — han sade, att
Holländarne voro hans fiender —, men blef sjelf tagen till fånge af ett
skepp med lybske ’sollenärer’ och fick en tid sitta i fängelse i Lybeck.
Han trädde sedermera i k. Kristierns tjenst.
K. Kristiern började angripa Sverige. Från Viken gjordes ett
infall i Vermland. Hr Olof Axelsson började i november 1451
uppbringa svenska skepp. Vid jultiden härjade hr Magnus Gren på östre
kusten mellan Bråviken och Kalmar. K. Karl firade då jul i
Nyköping. Kort tid derefter stod en svensk här vid Markaryd nära
nordgränsen af Skåne, och en krigsförklaring utfärdades, i hvilken Danmark
beskylldes för brytande af aftalad fred. Om denne här meddelar
rimkrönikan upplysningar, de enda vi hafva rörande en svensk här på
marsch.
Sitt bud han då om riket sände,
att alle de sitt frälse kände
och ett tal köpmän af hvar stad,
bergsmän och bönder desslikes bad
på en dag möta vid landamäre.
Skåne och Halland mente han förhärja.
Vid Markaryd då samman komma
så månge raske hjeltar fromma,
det mindes ingen i någons daga
sådan en här af Sverige draga.
Dock var folket ej samladt näre,
konungens råd rådde honom bida dere.
Han svarade dem i samma stund:
då derfva vi vårt land i grund,
bättre samlas vi i fiendens lande
än göra vår allmoge sådan vånde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>