Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 5. Krigföringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID MIDTEN AF 1400-TALET. 919
och fullgjorde icke hvad dem hade blifvit ålagdt. Den andre hären,
förd af konungens svåger hr Gustaf Karlsson på Kalmar hus och hr
Birger Trolle, som innehade Värend, intog Lyckö. Konungen sjelf
drog upp till Stockholm, dit han kallade manskap och skepp från
Finland. I vårbrytningen 1453 fick han från Österlanden 45 holkar och
kreare och månge raske män. Till Nyköping och Söderköping sände
han genast af dem så månge, som kunde å hvartdera stället behöfvas.
Återstoden utrustades i Stockholm jämte andra skepp. Söndagen före
pingst skulle han gifva sig till sjös. Alle skulle mötas vid Ölands
norre udde.
Två dagar före afseglingen mottager k. Karl bud, att den danske
konungen hade dragit in i Sverige med månge herrar, grefvar och
furstar. Mot Kindaholm sände k. Kristiern sin marsk, och denne svor
att inom tre dagar hafva fästet i sina händer. I flere dagar stormade
man och sköt eld på fästet, men detta försvarades med mycken
mandom af ’bondesöner’. Likväl öfverenskoms, att hade Kindaholm icke
fått undsättning före den 1 augusti, skulle det öppna sine portar för
Danskarne. Konungen ryckte fram till Elfsborg. En tysk riddare,
som skulle leda anfallet, red fram för att taga terrängen i åskådande.
Han bar på hufvudet en filthatt med ett glänsande guldspänne. Fogden
på slottet, hr Gustaf Olsson, riktade sjelf ett skott mot Tysken och
träffade honom mellan ögonen. Här gjordes samma dagtingan som
nyss. K. Kristiern drog vidare till Lödöse, som han började befästa
och dit han lät på elfven föra ymnigt med lifsmedel — det såg ut,
som om han beredde sig på att länge vistas derstädes. Hans folk
härjade rundt omkring på landsbygden, men när de kommo i mindre
skaror, blefvo de i regeln dödade af Vestgötabönderne. Två bröder
sades hafva dödat ej mindre än sjutio Danskar.
Hr Olof Axelsson och hr Magnus Gren kommo med 46 skepp och
1,900 man till Stockholm. Sexton snäckor och skyttebåtar trängde sig
fram till bommen, men mottogos så allvarligt af borgarne med bössor
och pilar, att de måste draga sig tillbaka med stor förlust. Sedan
lade de till vid Vångsön. De svenske bönderne byggde en bro in åt
Käpplingen (den nuvarande Blasieholmen) och samlade sig der.
Danskarne skyndade då till och följde efter bönderne, som flydde tillbaka
till Norrmalm. Från staden gjorde man då ett utfall. Danskarne
störtade då tillbaka, och i trängseln på bron föllo de i vattnet och
behandlades flitigt af bönderne med pålyxenackar. Dansken bad för sitt
lif, men bonden svarade nej,
varder du fången, du kommer igen,
dör du nu, du gör mig aldrig men.
Mången Tysk då säga nam [lärde]:
»jadut, dat ich to Sweden qwam».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
